Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julius Cæsar. I, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brut. Nej, Cassius, ögat kan ej se sig sjelf,
Om ej af andra ting det återspeglas.
Cass. Riktigt!
Och det är mycken klagan öfver, Brutus,
Att speglar du ej har, som kunna ställa
Ditt gömda värde för din egen blick,
Så att du ser din skuggbild. Jag har märkt,
Att många bland de ädlaste i Rom –
Då Cæsar, den förgudade, tas undan –
Om Brntus talande, och suckande
Inunder denna tidens ok, ha önskat
Att ädle Brutus hade deras ögon.
Brut. I hvilken våda vill du dra mig, Cassius,
Då du vill bringa mig att söka hos mig
Hvad icke hos mig fins?
Cass. Min gode Brutus,
Hör hvad jag säger dig. Och då du vet
Att sjelf du ej kan skåda dig så väl
Som genom spegling, så vill jag, din spegel,
Helt blygsamt uppenbara nu för dig
Det af dig sjelf, som icke sjelf du märker.
Misstro mig icke, Brutus! Vore jag
En narr från gatan; vore det min plägsed
Att med en svordom bjuda ut min vänskap
Åt hvem som helst, och visste du om mig
Att jag plär smeka folk, ta dem i famn
Och dem förtala sedan; visste du
Att jag mig biktade med glas i hand
För hela laget: håll mig då för farlig.
Brut. Hvad är det der för glädjerop? Jag fruktar,
Att folket väljer Cæsar till sin kung.
Cass. Såå, du fruktar det? Då får jag tro,
Du vill ej ha det så.
Brut. Nej, icke gerna,
Fastän jag älskar honom mycket, Cassius. –
Men hvarför håller du mig här så länge?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>