Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antonius och Cleopatra. IV, 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTONWS OCH CLEOPATRA. LV, 13. 95
Antonius, o Antonius! - Imas, lmjelp!
Hjelp Imonom upp till mig, godt folk der nere.
Ant. Tyst!
Ej C~sars tapperhet betva mmg Antoni us,
Antormi us triumufemat öfver sig.
Cleop. Ja, ingen annan iimi Antonius borde
Ammtonins kufva; ve dock att så är!
Ant. Jag dör, jag dör! En liten stund allenast
Jag uppehåller döden imär, tilldess
Af många tusen kyssar jag den sista
På dina läppar tryckt!
Cleop. Jag vågar ej, -
Förlåt mig, älskade, - jag vågar ej,
Jag kan bli gripen. Uresars segertåg,
Den öfverlyckliges, skall ej af mig
Ny prydmmad få. Om dolk, gift, ormuar hafva
Egg, verkan, gaddar blott, ~å är jag säker.
Ditt vif Octavia, med det kyska ögat
Och stilla lynnet, skall ej vinna ära
Med sina stränga ögonkast på umig.
Kom, kom, Antonius! - Hjeip mig, tärnor, hjelp! -
Vi måste hissa upp dig hit; - hjeip till,
Hjelp, vänner!
Ant. Fort, ty annars är jag död!
Cleop. Det var ett fång! - Hur tung du är, Antonius!
Vår hela kraft förvandlad är i svårmod,
Det ökar tyngden. Vore jag en Juno,
Så lät jag Hermes’ starka vinge lyfta
Dig upp till Jovis thron. - Nu litet till! -
All önskan är en dåre: kom kom, kom!
Välkommen hit! Dö nu der du har lefvat;
Lef upp igen i kyssar;
Om mina läppar Imade sådan makt,
Då skulle jag dem nöta ut så här.
Alla.. 0 hvilken sorglig syn!
Ant. Jag dör, jag dör!
En droppa vin, och låt mig tala litet!
XII. 12 177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
