Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 1, 1 Jan. - Nytta och skada af fasta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m. m., allt sämre för hvarje fastedag. I ett faste-fall var
pulsen på tionde dygnet så svag, att den icke stod att finna.
Vid Carnegie »Nutrition Laboratory» i Newyork befanns
blodtrycket hos en män, som fastade 31 dygn, högre, då han
låg än satt, och skillnaden blef större med fastetiden. Den lilla
ansträngningen att sätta sig upp försvagade således hjärtat,
visande att det var utmattad! På elfte dygnet var hjärtat så
svagt, att dess ljud blefvo mindre tydliga och hördes biljud
från detsamma. Efter femtonde dygnet försvunno visserligen
dessa, men hjärttonerna hördes mer och mer aflägset. Efter
tjugofem dygn var första hjärttonen (tolken af hjärttonus)
alldeles otydlig. Med en fastas fortskridande minskas styrkan
af hjärtmuskulaturens och särskildt de ytliga blodkärlens
sammandragningar. Härigenom förlångsammas cirkulation,
ämnesomsättning och organverksamhet. Emedan hjärtat
arbetar ständigt, förminskas dess muskler proportionsvis mer
än andra. Att det minskas under fasta, upptäckes lätt redan
under »lefvande lifvet», och att det under otillbörlig fasta
undergår försämring (degeneration), visa likbesiktningar.
Förutom den direkta skadan af otillbörlig fasta tillkommer ock
en viss hjärt-nedstämning (depression), allt tillsammans
orsakande hjärtmuskelinflammation (myocarditis), görande organet
svagt, bräckligt. – Acidos är ett tillstånd med giftiga, i
synnerhet låga fettsyror i blodet. Däraf allmän förgiftning.
Ketonuria eller aceton- och acetoacetik-afsöndring, beror på
svält (näringsbrist), men det behöfver icke vara fullständig
svält, utan det är nog att kroppen beröfvas kolhydrat (socker,
bröd, gryn o. s. v.) Vid Carnegie »*Nutrition Laboratory» i
Boston fann man sålunda vid otillbörligt lång fasta acidos,
och föröfrigt att viktigaste källan för dessa syreregifter är
fett. Naturligt således, att när man »äter sig själf» och i
första rummet då sitt fett, lätt uppstår acidos, hvilken då
förvärrar näringsbristskadan.
Vid acidos af brist på kolhydrat – och all annan
sådan – förefinnes matleda, brist på energi, nervöshet, tyngd
i hufvud och en egendomlig känsla af »förbi» (malaise),
symtom som vid otillbörlig fasta. Obehagen från en sådan
komma helt säkert från acidos (giftsyrorna i blodet)
uppkommen genom att man icke nog smält fettet, som afmagrats.
Vid kolhydrat-acidoseii fann man ökad syreförbrukning,
»negativ kväfvebalans», påskyndad puls och ökad
lungventilering.
Det har påståtts att alkohol motverkar acidos, men
Bostondoktorerna funno, att den tvärtom ökar syreförbrukningen
och patientens obehagligheter. Det minsta som kan sägas
om alkohol i acidos är att det icke gagnar, – och säkert är
äfven att den direkt skadar. Hvad som genast däremot
lindrar eller hjälper är förtärandet af kolhydrat (bröd o, s. v.),
hvilket bör ihågkommas äfven vid fasta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
