Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Hedins första riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDINS FÖRSTA RIKSDAG.
11
Andra gången protokollen berätta om ett inlägg af
Hedin var vid behandlingen ett par veckor efter hans
jungfrutal, af den hvilande frågan om rätt för katoliker
och judar att bekläda ämbeten. I denna af en annan
nykomling i riksdagen, Viktor Rydberg, inledda debatt, där
reformens motstånd leddes af domprosten, sedermera biskop
Rundgren och Liss Olof Larsson, gjorde Hedin ett inlägg,
som genom bevisföringens fasthet står öfver det mästa,
som yttrades under hela denna diskussion. För öfrigt
återfinner man hans namn vid behandlingen af de flästa
frågor af större betydelse. Hans anföranden äro i
allmänhet korta och utmärka sig genom att anslå någon
principiell, ofta politisk synpunkt. Han häfdar den
unionspoliska betydelsen af nordvästra stambanans fortsättning;
påvisar, att den konstitutionella monarkiens under tidernas
lopp väsentligt förändrade betydelse påkallar en mera
anspråkslös och borgerlig bållning från dess sida, påvisar det
så, att grefvarna Erik Josias Sparre och Arvid Posse med
knapp nöd lyckas rädda den hotade kungamakten undan en
framställning från andra kammaren att inskränka
hofförvaltningen; försvarar teateranslaget mot anloppen från den
af Liss Olof Larsson företrädda och med predikanterna
mot det sceniska smak- och sedefördärfvet förstärkta
ekonomiska indragningsmakten, med hvilken han för öfrigt
hade mången annan kulturbatalj att utkämpa.
Fastän det var hans första riksdag, hade han hedrats
med utskottsbefordran och insatts i det tillfälliga utskottet
för behandling af skolfrågor. Där fick han upptaga
försvaret för Julius Mankells förslag att öfverlämna
folkskolans religionsundervisning åt prästerna, hvilka han i stället
ville befria från tjänstgöringen som statens skrifmaskiner»,
som »permamenta jourhafvande för en småaktig
administrations bagateller». Ehuru understödt af
ecklesiastikministern Carlson mötte förslaget, som ställts i samband
med en revision af undervisningen i dess helhet och
betraktades som ett förtäckt attentat mot
religionsundervisningen, förbittrat motstånd både från prästerna och de
frireligiösa. Men den, som räckte till åt dem alla, var
Hedin, hvilken satte sådan skräck i somliga, att de för
all framtid förlorade lusten att inlåta sig i disputation med
honom. Till dessa hörde likväl icke biskop Rundgren,
hvilken tvärtom tycks ha blifvit inträsserad af att finna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
