Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Hedins första riksdag - 4. Riksdagens maktställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
ADOLF HEDIN.
en motståndare som var honom vuxen och därför under
hela sin riksdagstid ägnade Hedin sin särskilda
uppmärksamhet, som denne städse eftertryckligt gengäldade.
Redan vid denna tid hade Hedin börjat att med ett
inträsse som troligen ingen annan svensk politiker följa
den utländska, särskilt den schweiziska litteraturen,
hvarifrån han sedan hämtat så många värdefulla uppslag, eller,
som han själf brukar säga, »inträssera sig för åtskilligt som
i mångens tycke icke angick honom». Vid behandlingen
af frågan om det industriella barnarbetet, hvari Jöns
Rundbäck påyrkat en begränsning, kunde han t. ex. i
anslutning till en schweizisk undersökning i ämnet, meddela en
öfverblick af frågans läge i de europeiska industriländerna.
-
-
För att gifva ett begrepp om mångsidigheten af
Hedins värksamhet under hans första riksdag en
mångsidighet, som icke hindrade honom från att vara fullt inne
i de ämnen, hvarom han yttrade sig må vidare nämnas,
att han med instämmande t. o. m. från sin vanliga
vedersakare Liss Olof Larsson deltog i debatterna rörande den
statsfinansiella frågan om riksgäldskontorets låneoperationer,
den statskommunala frågan om statens öfverlåtande till
Stockholms kommun af en sjukhustomt och den
konstitutionella frågan om sammanjämkning af kamrarnas
skiljaktiga beslut om spårvidden af norra stambanan, där han
genom sina klara, säkra och energiska inlägg visade sig
särskilt skickad att gifva besked i tvistiga konstitutionella
spörsmål.
4. Riksdagens maktställning.
»Hvarje jämviktssystem eller enligt, orätt så kallade,
’konstitutionella’ teorier justerad balans mellan
representation och regering är en orimlighet,» skref Hedin 1867, då
han i sina femton bref» gick till rätta med den
Locke-Montesquieuska läran om flera statsmakter, af hvilken
lära man i parlamentarismens hemland England brukar
söka en reel tillämpning, ehuru knappt ens en formell står
att finna. »Hvilkendera, regeringen eller representationen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
