Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Riksdagens maktställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
ADOLF HEDIN.
önskan, som strax skulle gå i fullbordan, då tror jag
ehuru jag visserligen kunde hafva många andra
önskningar att jag icke skulle tveka så synnerligen länge,
innan jag svarade: då önskar jag att paragraf 89 i
regeringsformen måtte försvinna och förintas, så att ingenting
annat måtte blifva kvar af densamma än minnet af det
ofog den gjort till en varning för kommande tider och
att på den plats, där denna stått, måtte inrymmas några
rader, svarande mot ett par artiklar i den belgiska
grundlagen, som säga, den ena att k. m:t icke äger några andra
befogenheter än de, som genom konstitutionen eller de i
kraft af själfva konstitutionen stiftade lagar, äro åt honom
formligen uppdragna, och den andra, att domstolarna icke
äga att tillämpa några förordningar och reglementen, som
stå i strid med lagarna.»
Med samma vaksamhet, hvarmed han bekämpat
regeringens administrativa maktutvidgningar, har han mött alla
andra försök till intrång på riksdagens rättsområde. Under
debatten 1874 om statsutskottets förslag att indraga
anslaget till den lediga presidentposten i kommerskollegium
gjorde han sitt första större inlägg i den gamla
stridsfrågan om riksdagens grundlagsenliga rätt att indraga
eller nedsätta ordinarie statsanslag. Denna gång ställde
sig andra kammaren liksom statsutskottet förut på samma
sida som Hedin, men första kammaren besparade
regeringen obehaget att sätta i värket det hot civilministern
P. A. Bergström uttalade, då han förklarade sig komma
att tillstyrka k. m:t att med ogillande af riksdagens beslut
anbefalla statskontoret att fortfarande ställa det
ifrågavarande beloppet till regeringens förfogande. Till denna
fråga om riksdagens makt öfver de ordinarie
statsutgifterna återkom Hedin 1879 i sin motion om för.
ändrad uppställning af riksstaten, så att fördelningen i
ordinarie och extra ordinarie inkomster, hvilken endast
har statsrättslig betydelse och gör budgeten » nära
nog barbarisk för ett främmande öga», skulle
upphöra. Förslaget, som bekämpades af finansministern,
Forsell, och icke föranledde någon åtgärd, förnyades, fast
med samma utgång, af motionären ett par år senare under
framhäfvande af de konstitutionella konflikter, hvartill den
gamla uppställningen innebar ett frö. Året därpå anmärkte
han vid behandlingen af en motion om upphäfvande af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
