Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Riksdagens maktställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
ADOLF HEDIN.
som hälst, och det fastän riksdagarna blifvit årliga. Till
dem, som häfdade denna uppfattning, om än icke med
den_vidden, hörde t. o. m. Hans Forsell, hvars afgång
ur Posse-ministären just föranleddes af, att han icke
lyckades få grefve Posse att gå med på dess tillämpning.
Konstitutionsutskottet vid 1886 års riksdag gjorde också
samma mening till sin. Men tack vare Hedin, som då
tillhörde detta utskott och i sin reservation uppvisade, att
denna äfventyrliga lära innebar rätt för regeringen att
göra, hvad den ville, med alla af riksdagen beslutade be
villningsafgifter, och undergräfde riksdagens hela ställning
inom det svenska statsskicket, blef åtminstone andra
kammaren räddad från att gifva den nya läran sin underskrift.
Äfven i prässen förde Hedin en energisk kamp
däremot. 1895 understödde han också John Olssons förslag,
att den ofvannämda paragrafens slutord: »tullen ǎ
inkommande och utgående spannmål allena undantagen» skulle
utgå, men riksdagen ville naturligtvis för ingen del vara
med om ett förslag, hvilket uppfattades som ett ogillande
af den tullhöjning regeringen på nyåret vidtagit med stöd
af denna paragraf.
-
I sitt ironiska försvar för regeringens förslag 1890, att
riksdagen skulle afträda en del af sin makt öfver
riksbanken, hvilket förslag han äfven bekämpade med all
makt, när det sedan kom igen och gick igenom
framhöll Hedin, att det naturligtvis innebure »en fin invit»
till riksdagen att förnya sina gamla anspråk på en
inskränkning i regeringens administrativa lagstiftningsen välde,
hvilket alltid brukat anföras såsom en motvikt mot
riksdagens rätt att råda öfver väsentliga delar af rikets
bankväsen och finansförvaltning.
Om hans betydelsefulla värksamhet för att åt
riksdagen rädda något inflytande på utrikesärendenas skötsel
på afgörandet om krig och fred skall i annat
sammanhang nämnas.
-
Ej blott mot intrång från konungamaktens sida har
han sökt värna riksdagens rättigheter, utan äfven mot
andra ingrepp. Under den stora debatten 1878 om
regeringens förslag till ordnande af skjutsskyldigheten
jämte grundskatterna och vägunderhållet vid denna tid
mer än något annat sysselsatte det politiska
landtmannainträsset påvisade Hedin, att därigenom lades i ett
som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
