Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Kamrarnas "lika behörighet" - 6. En folkvald andra kammare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN FOLKVALD ANDRA KAMMARE.
25
förlagd. Genom att släppa denna möjlighet ur händerna, skulle andra
kammaren uppoffra vissheten att en gång kunna främja lösningen af
reformer, för hvilka i synnerhet den stode i ansvar. När då det talet
ginge ut öfver allt landet; att af andra kammaren i dess frivilligt
ådragna vanmakt intet vidare vore att vänta, när den liberala opinionen
upphörde att uti andra kammaren se på en gång sitt stöd och sin
ledare, då vore den politiska agitationen frigjord från en behöflig
reglerande kraft, och det skulle uppstå, vidgas och befästas mellan landet
och dess representation ett svalj, som i andra länder varit den raka
och korta vägen till statshvälfning.
Men de, som bestämde andra kammarens beslut, litade
på att det svenska folkets iskylda blod innebure trygghet för,
att det icke skulle i detta fall följa föredömet från
varmblodigare folk. »Den siste värde talaren var ju öfver hela
världen,» svarade A. P. Danielsson, och talade om » sådana
saker, som jag icke tror kunna tillämpas på oss.» Därför
ansåg man sig icke behöfva bekymra sig om, att svaljet
befästes mellan riksdagen och nationens flertal, utan kunna
lugnt söka befästa makten, där den för tillfället låg.
6. En folkvald andra kammare.
För dem, som i likhet med Hedin se förutsättningen
för en trygg, naturlig och lycklig samhällsutveckling i en
utsträckning af hela nationens inflytande på sina egna
samhällsangelägenheter, ligger nu makt uppå att genom en
så mycket större ökning af valrätten till andra kammaren
och om så ske kunde, äfven till den första stärka
den minoritet, som företräder folkets majoritet, och
motväga de olyckliga värkningarna af andra kammarens
vingklippning.
Alltifrån början af sin riksdagstid har Hedin i sträng
enlighet med sin uppfattning af folkmaktens betydelse
understödt sträfvandena efter en politisk rösträttsreform,
och i samma mån som andra kammarens känning med de
folkliga inträssena försvagats allt eftersom dessa genom
folkupplysningen och den demokratiska arbetarerörelsen
blifvit mera klara och medvetna har han fäst så mycket
större vikt därvid.
»Man må hysa hur radikala politiska åsikter som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
