Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. En folkvald andra kammare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
ADOLF HEDIN
–
-
hälst, yttrade han 1871 under rösträttsdebatten i andra
kammaren, man må vara än så öfvertygad
och jag
för min ringa del är det att en utvidgning af den
politiska rösträtten är i princip rättvis, in praxi ej skall
medföra några vådor, utan värkliga, om än icke storartade
fördelar; att den följaktligen äfven är klok och därför bör,
hällre i god tid och villigt än ovilligt och sent, medgifvas;
så kan man likväl ej ärligt förneka, att för en stor del
af dem, som rösträttens utsträckning afser, åtskilliga andra
samhälleliga förmåner äro af ännu större värde än
rösträtten vid riksdagsmannaval, och bland dessa nämner jag
utan tvekan framförallt en större inflytelse genom en
någorlunda mänsklig rösträtt å kommunens angelägenheter
samt sådana förändringar i lagstiftning och lagskipning,
som betrygga en värklig likhet inför lagen.» Så tedde sig
rösträttsfrågans betydelse för honom, medan ännu
landtmannamajoriteten i andra kammaren kände sig så samhörig
med arbetareklassen, att en af dess inflytelserikaste män,
Sven Nilsson i Österslöf hvilken af Hedin brukar
tilläggas hedersnamnet den oförgätlige» och icke är att
förväxla med den yngre och ingalunda så klart frisinnade
bondehöfdingen Sven Nilsson i Efveröd kunde fälla de
sedan bevingade orden: » Icke skrämmer man oss med
Sverges arbetare, de äro kött af vårt kött och ben af
våra ben».
afsevärda meningsskiljaktighet, som
den tiden rådde i rösträttsfrågan inom andra
kammarens majoritet, gällde den ifrågasatta lika politiska
representationsrätten mellan stad och land. I detta
hänseende angaf Hedin vid samma riksdag sin mening
så: »Det är uppenbart, att den nya riksdagsordningen
utgår från förutsättningen af en viss, ej alldeles oväsentlig
skiljaktighet i inträssen och åskådningssätt mellan stad
och landsbygd. Jag betviflar ej, att denna skiljaktighet
skall upphöra, men tror ej, att vi få upplefva den
förändringen.» »Må landtdemokratien nöjas med den
rundligt tillmätta, berättigade makt den redan äger och ej
sträfva till envälde. »
-
Ännu 1879 stod den öfvervägande delen af
landtmannapartiet kvar i sin gamla uppfattning af
rösträttsfrågan, och när Hedin talade för Borgs motion om ett
400-kr.-streck, instämde Sven Nilsson i Efveröd till alla
delar uti den mördande kritik, som han uttalat öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
