Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. En folkvald andra kammare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN FOLKVALD ANDRA KAMMARE.
27
konstitutionsutskottets betänkande». Och vid
behandlingen följande år af Waldenströms med en röst af kammaren
afslagna skrifvelseförslag ansåg sig Hedin, hvilken
understödde detsamma, ha skäl till ett så hoppfullt yttrande,
som att när en gång den dag kommer, och den är enligt
min tanke icke mycket aflägsen, då andra kammaren
beslutar en rösträttsreform, så kommer denna icke att stanna
vid en nedprutning af den nuvarande censusbestämmelsen,
utan den kommer att gå därhän, att kammaren yrkar
politisk rösträtt till andra kammaren oberoende af direkt
skatt». Och han var också öfvertygad om att själf
bevarelsedriften skulle förmå konungamakten och första kammaren
att gifva efter.
»
Huru grymt han misstog sig. Det skatornas skratt»,
som bebådade ankomsten af åttiotalets reaktionära
främmande, hade ännu icke nått ens Hedins skarpa öron.
När han nästa gång tog ordet i rösträttsfrågan, hade i
skuggan under molnet af lifsmedelstullarnas mjöldamm
detta främmande» tagit andra kammaren i besittning,
beredt att till det yttersta kämpa för sin makt och sina tullar
och icke släppa öfver bron någon rösträttsreformens djäfvul,
hvilken kunde öppna dörren för det »skojarpack» — för
att låna ett bevingat ord af protektionismens och första
kammarens ålderspresident som icke kunde förstå, att
lifsmedelstullarna voro till välsignelse äfven för arbetarna
och börjat organisera sig för att tillvarataga sina inträssen
själf, då det visade sig, att ingen annan gjorde det.
-
-
I hans försvar 1891 för den ifrågasatta sänkningen
af det politiska strecket till jämnhöjd med det kommunala
låg nog intet hopp att ens denna moderata reformtanke
skulle vinna riksdagens gehör. Mot den redan då
tillgripna invändningen, att rösträtten på detta sätt komme
att sakna stadgan af ett värksamt grundlagsskydd,
påpekade han emellertid, att en af det engelska statsskickets
största kännare och skarpsinnigaste kritiker ledamoten
af franska institutet, Boutmy framhållit som ett
företräde i den engelska författningen, att de konstitutionella
lagarna äro fullt likställda med och så att säga
sammanblandade med den allmänna lagstiftningen. Icke vore det
väl häller någon fara för, att betänksamheten mot en
ändring af den kommunala rösträtten skulle bli mindre än
förut, om den politiska sammanfölle därmed.
-
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
