Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. En folkvald andra kammare - 7. Konungadömet och regeringsmakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
ADOLF HEDIN.
Men därför att Hedin städse häfdat, att representationen
redan genom sin sammansättning bör gifva uttryck åt hela
folkets inträssen och meningar, har det aldrig varit hans
mening, att representationen skulle vara ett rö för dagens
vind. Vid behandlingen af värnpliktsfrågan 1877 häfdade
han folkrepresentantens plikt att leda i stället för att låta
sig ledas, hvilket sistnämda - såsom historien på
månget sitt blad visar icke betyder annat än att låta sig
af folkmeningen tyranniseras». »Det öfverensstämmer för
öfrigt, fortsatte han, »hvarken med svenskt lynne eller
med svensk grundlag att mottaga några imperativa mandat,
minst af den nyckfullaste af alla härskare, den allmänna
opinionen.»
Ingen lär väl häller kunna med fog beskylla Hedin
för att ha mottagit något dylikt mandat, eftersom han
ännu står kvar på samma linje, där hans framsynthet ställde
honom i början af hans politiska bana.
7. Konungadömet och regeringsmakten.
Till dessa kapitel om Hedins outtröttliga arbete för
en demokratisk representation och ett i någon mån
parlamentariskt styrelsesätt bör väl läggas en närmare antydan
än i början gafs rörande hans mening äfven om
konungamaktens betydelse och regeringens uppgift.
I slutet af sina Femton bref till svenska riksdagens
medlemmar» skref han: »I beundren i själfva värket det
engelska samhällsskicket, därför att statsmakten är odelad
lagd i representationens händer. Medgifven då, att Eder
s. k. ’konstitutionella monarki’ är intet annat än en fiktion
eller en absurditet. Men af gammal vana är den Eder
kär? Nåväl, jag finner denna romantiska böjelse förklarlig,
ehuru jag för egen del ej tycker om fiktioner, annat än
hos poeterna, och ej kan annat än hysa betänkligheter
mot en politik, som dväljes i en skymning, där ’dikt och
sanning’ sammanflyta i en oredig blandning. Vi äro således
ense om att ’monarkien’ såsom Proudhon sade
blott en fråga om civillistan’. Med andra ord: frågan är
-
-
’är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
