Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Den allmänna värnplikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
ADOLF HEDIN.
Men någon sådan jury fanns icke. I stället visade
det sig snart, hur riktig Hedins karaktäristik af den
urtima härordningen varit. Men i samma mån, som alla
de urtima löftena brötos och däribland äfven de militära,
bröts äfven Hedins förtroende till frih. Rappe, och i
föregående kapitel äro anförda några af de omständigheter,
som gjorde, att denna brytning blef så fullständig, som
en politisk brytning gärna kan bli.
Af Hedins öfriga inlägg i försvarsfrågan under
1890-talet är väl det märkligaste hans granskning 1898 af vårt
befästningsväsen, hvars planlöshet han påvisade. Särskilt
betonade han, hur man framhållit vikten af att snart
fullborda Karlsborg, men fastän man förklarat, att härtill
behöfdes många millioner, nöjt sig med att begära ett eller
annat hundra tusen med påföljd att den mer än tre kvarts
sekel gamla fästningen ännu är långt från sin fullbordan.
I stället hade man splittrat sig på så många uppgifter,
att ingen kunde beräkna, när någonting blefve färdigt.
Och nu vore man på väg att »hypnotiseras af en fläck där
uppe i höga norden» (Boden) i stället för att tänka på
den enligt hvad den färskaste historiska erfarenheten
visat mäst hotade punkten i Sverges rike (Gotland).
För att få ett slut på denna planlöshet, som han befarade,
att de pågående officiella utredningarna endast skulle
komma att befästa, väckte han sin motion »om att vädja
till en af gamla föreställningar och fördomar obunden
opartiskhet, förenad med ostridig och erkänd sakkunskap»,
nämligen grundläggaren af Belgiens fästningsväsen,
ingeniörsgeneralen Brialmont.
――
Sent omsider blef det också 1901 Hedin förunnat att
med sitt ord och sin röst bidraga till ett positivt beslut
i försvarsfrågan på den allmänna värnpliktens grund. Det
var nog icke det häller precis den lösning han tänkt sig.
Särskilt hade han önskat, att man genom en utsträckning
af rösträtten tillgodogjort sig den moraliska försvarskraften
och att en värklig plan till den ekonomiska
värnpliktsbördans rättvisa fördelning funnits att omedelbart besluta
om. Hans initiativ till en reform af den militära
rättsskipningen har förut omtalats. I alla dessa hänseenden ha
visserligen reformer ställts i utsikt, men värdet af dylika
politiska anvisningar på framtiden har han gjort allt för
bittra erfarenheter af för att vidare bygga därpå. Till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
