Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Den sociala frågan och tullstriden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
ADOLF HEDIN.
kassan, dels från kommunerna och arbetsgifvarna. Dessa
senare bidrag skulle just vara så mycket som en
uppmuntran till egna ansträngningar, en premie åt
sparsamheten, en sporre för dem, som icke förmå att blott med
egna krafter vinna ändamålet». Till denna antydan om
förslagets byggnad kunna vi icke underlåta att lägga några
utdrag ur motionens motivering, som angifva den
nationalekonomiska och statsrättsliga grund, hvarpå han rest den
samma och på samma gång visa, hur långt han nu tagit
afstånd från manchesterliberalismen och tillägnat sig den
modärna uppfattningen om statens uppgift.
-
»Jag har väl,» skref han, efter att ha redogjort för frågans läge i
andra länder, »ägt rätt att nämna den nutidsrörelse, på hvilken jag
härmed kastat en återblick, för allmän europeisk’. De torde finnas,
som tycka, att denna benämning ej säger något mer, än att dårskapen
tyvärr är universell, att sakens beskaffenhet däremot betecknas med det
förskräckliga ordet ’socialism’ och att den därmed är dömd. Jag är
af en annan tanke och anhåller att få korteligen utveckla den.» Han
gaf därefter en teckning af »den äldre abstrakta
nationalekonomiens uppkomst,» »denna natinonalekonomiska riktning, som
framförallt därför förtjänar att kallas abstrakt, emedan han abstraherade
från det värkliga lifvets, blott allt för ofta upproriska fakta. Hennes
anhängare hafva haft för sed att från hvarandra söndra
samfundslifvets mångfaldigt i hvarandra ingripande förhållanden och behandla
dem behandla människorna, deras fördomar, deras lidelser, deras
stridiga inträssen såsom räkneexempel på den svarta taflan, hvilkas
resultat, om man blott räknar rätt, skola öfverensstämma med
facitboken. Hvem har ej till leda hört hennes satser, t. ex. om »det fria
aftalets» obegränsade rätt och om »tillgång och efterfrågan» såsom allena
värdebestämmande element, förkunnade såsom orubbliga naturlagar. I
sin nitälskan mot statens ingripande i den ekonomiska
samfundsorganisationen, utom för att undanrödja alla hinder mot de enskilda inträssenas
oinskränkta rörelsefrihet, kom hon till detta laisser aller, laisser faire,
som på mer än en punkt stötte samman med moralens fordringar och
ville tvinga dem att rygga. Man torde ej behöfva underkänna denna
riktnings förtjänster, fastän man tror sig befogad att påstå, att hennes
målsmän ofta så försett sig på det tillfälliga medlet, att de glömt det
beståndande målet för samhällets värksamhet, eller förväxlat det förra
med det senare. Tull-, närings-, banklagstiftning m. m. vittnar härom
i vårt land och i andra land, både genom görande och låtande.
Sedan den tid, då denna riktning i den politiska ekonomien
florerade, lefver och regerar ordet »socialism» i mångas sinnen omgifvet af
räddhågans vördnad. Det är sant, att de som mäst begagna det,
vanligen minst äro i stånd att förklara, hvad de därmed förstå*), men
detta minskar begripligtvis ej dess magiska kraft. Definitionerna eller
beskrifningarna på eller anklagelserna mot socialismen torde vara vid
pass lika många, som antalet af dem, hvilka begagnat ordet i en,
åtminstone i någon mån preciserad mening. Man har äfven och
–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
