Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Den sociala frågan och tullstriden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SOCIALA FRÅGAN OCH TULLSTRIDen.
63
tullbördans brorslott. 1890 påvisade han och har icke häller
sedan glömt erinra därom, att de svenska arbetarna
årligen fått erlägga i tull för amerikanskt fläsk, som för de
norrländska arbetarna visat sig icke kunna ersättas med
svenskt, en million kronor, medan man inskränkte sig till
att äska tiondedelen af detta belopp till arbetarnas
olycksfallsförsäkring och sjukkassor den enda frukt som burits
af den ryktbara diktamen till statsrådsprotokollet af 12
oktober 1888, där »stadigvarande förmåner» utlofvades »åt
de klasser i samhället, för hvilka de nämnda
skatteförändringarna (lifsmedelstullarna) äro mäst kännbara». 1892
tillät han sig den elakheten att väcka motion om ett
anslag till offentliggörande af den s. k.
öfverskottsplaceringskommitténs undersökningar och förslag. Utskottet
nödgades förklara, att några dylika förslag icke förelågo,
hvartill Hedin anmärkte, att han åtminstone väntat, att Boström
såsom statsminister skulle vara angelägen att påskynda
kommitténs arbete, då han på sin tid förklarat, att »skatter
icke få upptagas för icke existerande behof». Detta var
icke enda gången Hedin lät Boströms gamla uttalanden
gå igen. Samma år påminde han honom också om, att
han 1885 kallat det för att »måla fan på väggen» då
Themptander förespått, att tullanspråken på spannmål och
mjöl, ej skulle stanna vid resp. 1 kr., 1,20 och 2,50. Och
ändå var man redan 1888 uppe vid en mjöltull af 4 kr.
30 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
