Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Skolfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
ADOLF HEDIN.
kan fortfarande värka och förblifva användt i och för hela lifvet»,
hvilket ej är händelsen med latinet. Latin studiet har numera samma
betydelse som andra grenar af filologien, det är ett lärt specialstudium vid
sidan af många andra, som locka forskningshågen. Men någon annan
och högre betydelse än någon annan gren af den lärda forskningen äger
det ej. Dess forna uppgift är förbi, och i den meningen och
omfattningen är latinet ett förbrukat bildningselement. Icke desto mindre
upprätthåller man latinet såsom oinskränkt härskare öfver hela det
akademiska studiet. Utan latin såsom vare sig integrerande del eller
föregående villkor för pröfningen är med ett enda undantag ingen
akademisk lärdomsgrad eller ämbetsexamen tillåten, fastän hvarken
juristen, prästen eller läkaren har något behof af latin. På senaste tiden
har man t. o. m. skärpt i stället för lindrat detta latintvång t. ex.
genom teologicofilen och föreslagit ytterligare skärpning. Men trots allt
tvång har den klassiska bildningen» sjunkit så djupt, att den värkliga
klassiska lärdomens vänner ju förr dess hällre borde söka bot
därför, där bot kan sökas, nämligen i de akadamiska studiernas
förlossning ur den klassiska träldomen. Ty så länge de många, som
nödgas bita sig ömtända på den »klassiska bildningens» skal utan att nå
dess kärna, representera den så illa, skola de få utvalda och den sak
de representera aldrig komma i åtnjutande af den respekt de äro värda.
I anslutning till denna uppfattning af de klassiska studiernas betydelse
och reformen af det akademiska examensväsendet såsom skolfrågans A
och O föreslog utskottet riksdagen att i skrifvelse till regeringen
tillkännagifva sin åsikt, att samtliga universitetsexamina måtte, med
bibehållande af den kompetens till ämbeten och tjänster, som förut genom
dem förvärfvas, få afläggas af enhvar, som genomgått godkänd, vare sig
real eller latinsk mogenhetspröfning, utan åliggande för den, som
anmäler sig till universitetsexamen, att genom någon preliminär- eller
kompletteringsexamen hafva ådagalagt insikter i latinska språket, och
att de döda språkens läsning i allmänna lärovärken borde framflyttas
till sjätte klassen. Då utskottet föreställde sig, att en och annan
lärjunge på reallinjen, som önskar vid universitetet vända sig åt det
naturvetenskapliga hållet, kunde önska genomgå en mindre latinkurs, och
lärjungar, som fatta håg för franska och andra sydeuropeiska språk,
kunde vilja inhämta den latinkunskap, som sätter dem i stånd att
historiskt och komparativt studera romanisk språkvetenskap, föreslog det,
att latin skulle införas såsom valfritt ämne i reallinjens två öfre
klasdock ej till högre timantal än fyra timmar i veckan. Efter en
ingående motivering föreslog utskottet bl. a. för att tvinga
modersmålet till platsen som det »grundläggande» språket i skolorna att
det borde medgifvas lärjunge i det allmänna lärovärket rätt att efter
eget val läsa blott ett modärnt språk. Någon del af den genom
språkstudiets inskränkning vunna tid borde anslås åt sådana för den
allmänna bildningen angelägna läroämnen, som dittills ej ingått eller haft
allt för ringa plats i de allmänna lärovärkens undervisning. Slutligen
föreslog utskottet, att lägsta klassen af det allmänna lärovärket skulle
indragas liksom samtliga pedagogier och alla eller de flästa treklassiga
samt några femklassiga lärovärk i södra eller mellersta Sverge och
att en efter de olika klasserna proportionerad höjning af lärjungarnas
terminsafgifter borde vidtagas till lättnad af statens utgifter.
ser,
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
