Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Skolfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLFRÅGAN.
71
Man förstår så väl den ›pina» en teolog och
latindyrkare som biskop Rundgren måste hafva känt vid
läsningen af detta betänkanda, som han aldrig sett maken.
till, fastän han varit med om mycket här i världen»,
och att han i början trott, att både motionerna och
betänkandet endast vore »ett elakt skämt, hvarmed man
ville pröfva hur långt andra kammaren kunde gå ifråga
om undervisningen och bildningen».
-
Andra kammaren tog emellertid skämtet på allvar
och gjorde Hedins och utskottets mening till sin i nästan
alla stycken. Och det kan väl sägas, att det väsentligen
är på detta af Hedin utvecklade program, som alla
skolreformatorer inom andra kammaren sedan dess byggt. En
liten del har redan förvärkligats latinet har som
tvångsämne borttagits äfven från den filosofiska fakulteten, men
kvarstår ej blott i den teologiska, utan äfven i den
juridiska en annan del, fordran på modersmålet som
grundläggande språk, är så långt därifrån, att ingen f. n. räknar
därmed annnat än möjligen som med en aflägsen
framtidstanke, men om planen att uppskjuta latinundervisningen
till sjätte klassen och låta de fem lägre klasserna få
karaktär af en mera fristående underbyggnad stå riksdagens
kamrar numera ense liksom reformvännerna bland
skolmännen själfva.
Äfven under de båda följande åren 1881 och 1882
satt Hedio som ordförande i andra kammarens tillfälliga
skolutskott och arbetade med oförminskat nit för att rädda
undan förgängelsen de reformuppslag, som kommo under
utskottets vård. Ett stort slag slog han 1882 för
inskränkning i de förberedande akademiska examina, hvarom
Sigfrid Wieselgren väckt motion. Med denna riksdag
drog han sig emellertid tillbaka från utskottet, där han
redan fyllt sin förgångsmannauppgift genom att med stark
hand vrida in frågan i rätt riktning. Det behöfdes en
kraft och en oförskräckthet som hans till denna bragd.
Latinväldets män kunde förut från höjden af sin lärdoms
kateder visa tillbaka som inkast af okunniga skolpojkar
reformvännernas yrkanden. Hedin gjorde slut på dessa
later. Mot honom lönade det sig icke att komma med
några högfärdiga fasoner. Han steg själf upp i katedern,
tog latinlärdomens färla i egen hand och lät de gamla
tvärsäkra riksdagemagistrarna ta plats på den klassiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
