Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 11. Skolfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLFRÅGAN.
73
patriotiska nit, då han hade arbetat & Aténs befästningar.
Och när den store skald gick ur tiden, som diktat
Agamemnon, uppräknade man ej på minnesvården hans
odödliga värk, utan skref där blott de enkla orden: »Här hvilar
Aeschylus, som kämpade mot barbararna vid Maraton.»
*
Men Hedins insats i skolfrågan inskränker sig icke
till, hvad han gjort för lärovärksreformen.
Elementarlärarna, de må vara latindyrkare eller ej, ha skäl att ändå
hålla honom räkning för hvad han uträttat till förbättring
af deras ekonomiska ställning. Att riksdagen tager
initiativet till »lönetillökning » för en talrik ämbets- och
tjänstemannakår, således till en stor stadigvarande ökning af
utgiftsbudgeten, hör ej till hvardagligheterna. Det inträffade
1873. I samband med den s. k. lärovärksreformen föreslog
regeringen riksdagen att godkänna en normalstat, genom
hvilken dåvarande usla löner skulle fastslås. Endast
rektorerna tillerkändes en liten förbättring. Men Hedin,
hvilken tillhörde särskilda utskottet, hade som vanligt
tankarna med sig och lyckades få denna punkt i det kungliga
förslaget afstyrkt, liksom det af normalstaten genom för-:
biseende följande slopandet af en lärareplats i Haparanda.
I stället föreslog utskottet på hans tillstyrkan` riksdagen
att begära, det regeringen måtte taga i »öfvervägande
behofvet af lönetillökning för elementarlärovärkens lärare»
hvilket riksdagen också gjorde, hvarefter densamma året
därpå inlöste sitt ord med bortåt 400,000 kronor. Så gick
det i själfva värket till, enligt hvad utskottets ännu
lefvande sekreterare kan intyga, vid denna löneförbättring,
hvaraf ecklesiastikministern Gunnar Wennerberg fått en
lika oförtjänt som obehöflig ära. Wennerbergs värkliga
reforminitiativ har Hedin själf varit den förste att erkänna.
Särskilt gäller detta förslaget om understöd åt de
enskilda lärovärken, hvilket Hedin betecknade såsom det
»mäst fruktbärande, som på långa tider från k. m:t utgått
till höjande af den högre undervisningen i vårt land».
Vid 1880 års riksdag upptog Hedin i en motion frågan
om lönereglering för lärarna vid allmänna lärovärk och
seminarier. »Skall läraren,» sade han, »kämpa med dagliga
näringsomsorger, skall han med ansträngande arbete fylla hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Mar 8 18:07:03 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hedinvof/0073.html
