Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Skolfrågan - 12. Unionsfrågan, skandinavismen och utrikespolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIONSFRÅGAN, SKANDINAVISMEN OCH UTRIKESPOLITIKEN. 75
―
arbete i 1879 års skatteregleringskommitté för
»främmande trosbekännares befrielse från skattskyldighet till
statskyrkan». 1885 upptog han förslaget i en motion, som
afstyrktes af lagutskottet och afslogs af kamrarna. Men
under den pågående debatten påvisade motionären liksom
förut i motionen, hur de främmande trosbekännarna, ända
sedan de 1860 fått rätt att bilda af staten erkända
trossamfund, sett sina rättigheter minskas och sina
skyldigheter ökas genom den ena förordningen efter den andra,
medan försöken att rätta denna obillighet misslyckats, vare
sig de gått i den riktning motionären föreslaget eller i
den motsatta återgång därhän, att främmande
trosbekännare skulle äga rätt att deltaga i kyrkostämmas beslut.
Denna dubbla skatt, som de frikyrkliga finge utgöra -
till statskyrkans prästerskap utom till sitt eget
en skyddstull till förmån för den inhemska svenska
statskyrkan ungefär jämförlig med den, som man ville åsätta
majs till skydd för den inhemska potatisen. Såsom en
sådan skyddstull till statskyrkans förmån hade den
emellertid betraktats och försvarats af lagutskottet 1872.
»Betraktad som en pänningeersättning åter,» anmärkte han i
samma framställning, och därigenom en inskränkning i
den nu omsider något så när, ehuru äfven för öfrigt
ingalunda fullständigt, medgifna religionsfriheten, är ’främmande
trosbekännares skatt till statskyrkan’ i mina ögon
någonting så upprörande, att den väl kan anses som en af de
svåraste fläckarna på vårt samhällsskick.»
-
vore
12. Unionsfrågan, skandinavismen och
utrikespolitiken.
För att förstå Hedins hållning i unions- och
utrikespolitik är det nödvändigt att först och främst hålla fast,
att han varit och är skandinav. Skandinavismen andades
han in i sin tidiga ungdom. När han 1851 kom till
Uppsala, var luften full af skandinavisk lyrik och skandinavisk
politik. Hedin var icke okänslig för den förra och lärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
