Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Unionsfrågan, skandinavismen och utrikespolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
ADOLF HEDİN.
dan lärt sig bättre uppskatta) såsom om han talat om en
beståndande politisk allians.
-
Därför att han ansett blotta skenet af en svensk
storpolitik vara af ondo, har han ständigt kämpat för en
inskränkning af vår i hans mening ganska öfverflödiga
diplomati. Vid samma riksdag, då han hade sin dust med
grefve Wachtmeister, tog han upp frågan om skötseln af
vår diplomati i allmänhet, hvars befordringsväsen med dess
större hänsyn till adliga namn än till förtjänst och
erfarenhet gjorde, att man softa ej kunde vänta eller hoppas annat
än att dess personal skulle ägna sin tid åt ett
diplomatiserande dagdrifveri» och hvars brist på instruktion och
öfvervakande ledning ej häller vore ägnad att rubba dess
» dyrbara betydelselöshet». Anförandet var späckat med
belysande jämförelser med andra länders, särskilt Förenta
staternas, diplomati, och anmärkningarna mot vårt eget
diplomatiska system illustrerades också med färska
erfarenheter. Resultatet blef, att kammaren trots
utrikesministerns förnäma protester – i anslutning till Hedins
mening, sådan han utvecklat den först i motionen och
sedan i debatten, beslöt att minska det ordinarie anslaget
till tredje hufvudtiteln med 40,800 kr., hvilket belopp i
stället uppfördes såsom tillfälligt anslag till öfvergående
utgifter». Då regeringen emellertid vid följande riksdag,
ehuru utrikesministerportföljen efter grefve Wachtmeisters
död öfvertagits af grefve von Platen, gjorde min af att
icke fästa sig vid denna admonition, såg sig Hedin
nödsakad att förnya sin framställning, som ännu en gång
med öfverväldigande majoritet bifölls. Detta beslut
föregicks af en debatt, som inleddes af motionären. I ett
anförande, för hvars sakkunskap utrikesministern själf
erkänsamt bugade sig, påvisade han till en början
orimligheten af att bibehålla diplomatbudgeten vid det
belopp, hvartill den höjdes af 1856-58 års riksdag,
fastän händelserna omkring oss sedan dess
Danmarks plundring, det handlingssvaga tyska förbundets
ersättande med en jättelik militärmonarki, Frankrikes
nederlag och Englands emancipation från de Canningska
traditionerna 0. 8. V.
fullständigt förändrat vår
politiska ställning. Det vore under sådana förhållanden
mening i att stärka försvaret, men icke att upprätthålla
en diplomatisk ståt utan fog i någon maktställning. Han
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
