Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Unionsfrågan, skandinavismen och utrikespolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIONSFRÅGAN, SKANDINAVISMEN OCH UTRIKESPOLITIKEN. 93
det oriktigt kallats och aldrig varit, ett anbud. Här om någonsin borde
till allas vår efterrättelse få gälla den visdomsregeln, att i
begränsnin-Igen visar sig styrkan.»
»Under ett par år hafva i vårt land krigsrop ljudit, hot om ett
öfverfall på förbundsbrodern, ett öfverfall skändligare än något, som
man hittills hört omtalas. När efter sådana föregåenden statsutskottet
i form af ett ultimatum yrkar, att en ’fullständig revision’ skall
skyndsamt, utan dröjsmål företagas, så frågar jag mig, om man intet högre
önskar än att gifva en ny impuls åt medvetna eller omedvetna
upplösningstendensers makt inom detta uinionslandet och inom det andra.
Jag fritager mig från hvarje andel i ansvaret för följderna af det
uttalande, hvartill statsutskottet utan någon sin konstitutionella befogenhet
inbjuder riksdagen.»
Den gången stod andra kammaren icke att rubba
revisionen ville den ha men när det en stund senare
blef fråga om att stryka under revisionsanspråket med en
höjning af kredititivsum morna, ville den icke vara med
längre, och när statsutskottet ett par dagar senare
framlade ett sammanjämkningsförslag, där en del af höjningen
prutats af, betackade man sig också. Vid detta tillfälle
yttrade Hedin:
»Man inbjuder oss här, herr talman, att till åtlydnad af deras
lock och pock, hvilkas hetaste önskan är ett brodermördande krig på
den skandinaviska halfön, och hvilka med ett hart när imperativt
mandat vilja påtvinga Sverges och Norges konung detta företag, uti hvilket
dåraktigheten och brottsligheten skulle täfla med hvarandra
man
inbjuder oss att till åtlydnad af, hvad dessa herrar önska, öfverändakasta
den säkraste, den mäst undantagsfria, utaf många och långa årtiondens
hälgd och häfd omgärdade grundlagstolkningspraxis genom att,
godkännande detta sammanjämkningsförslag, erkänna såsom en i
grundlagsenlig ordning tillkommen motion förstakammarreservanternas
reservation emot statsutskottets föregående utlåtande angående kreditiven.
Nej vi skola icke gå med öppna ögon att sammanjämka lag och olag,
rätt och orätt, denna kammares grundlagsenliga beslut med en utaf
reservanterna från första kammaren icke i grundlagsenlig ordning och
tid väckt motion, utan vi skola vidhålla det förra och vi skola ännu en
gång förklara för att här upprepa Hans Anderssons i Nöbbelöf
namnkunniga ord att vi icke rösta efter kommando.»
LAG
Att det emellertid icke var dessa konstitutionella
betänkligheter utan den afgjorda obenägenheten för en
väpningsdemonstration, som bestämde kammaren, framgår däraf, att
den följande dag godkände en konstitutionellt lika orimlig
voteringsproposition för frågans afgörande genom
gemensam votering, där man var säker på utgången.
Stränga omdömen ha fällts om dessa Hedins
uttalanden, hvilka äfven af många bland hans annars hängifnaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
