Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genomgående ordväxling, gräl, okvädinsord. Det
är icke blott medlemmarna af de båda fientliga
familjerna som gräla med hvarandra — äfven
föräldrar och barn, länsmän och trolltyg, ja till och
med de älskande äro stadda i ett mer eller mindre
hetsigt ordbyte, där de Strindbergska låneorden
rikligt förekomma. Exempel:
Kersti. Hvad har du glömt då?
Brita. Jag glömmer inte, du!
Kersti. Hvad söker du ?
Brita. Dej.
Kersti. Så kärligt!
Brita. Tro det!
Kersti. Haterska!
Brita. Löperska!
Kersti. Svägerska.
Brita. Hvad sägs?
Kersti. Spår du mig, löfjerska?
Brita. Rep!
Kersti. I hängd man hus. Etc.
Denna svägerska, Brita, är för öfrigt i sitt
oförsonliga släkthat och sin dryga bondestottlret
styckets skarpast och klarast tecknade gestalt. Af
de låtar och melodier, som rikligt förekomma,
lär en del hafva Strindberg själf till upphofsman.
En helt annan ton är det öfver det andra
dramat: »Svanehvit», ett sagospel med medeltida
sceneri. Det är ett förhärligande af kärlekens
och oskuldens allmakt, dess seger öfver ondska
och död. Man tycker sig i själfva anslaget spåra
en reminiscens från Maeterlinck, men om så är,
så tar den Strindbergska originaliteten snart ut
sin rätt, särskildt i dialogens formande. Stycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
