Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot dess tankeinnehåll åtskilligt att invända, lifvet
själft kommer nog med den tyngst vägande
invändningen, lifvet med sin oändliga mångfald af motiv,
känslor, viljor och krafter, hvilka icke låta
inrangera sig i och dömas efter några bestämda
lagparagrafer, lifvet som icke ger skalden guldet rent
utan i sand och dy, hvarur han själf må vaska
fram det. Den uppfattning af den skapande
mannens ställning i lifvet, som Heidenstam här häfdar,
faller på sin egen orimlighet, ty blott af de
lifs-värden, som han själf under kamp och möda
tillägnat sig, skapar han nya värden för tanken, dikten
och handlingslifvet. Anakoreten uträttar inga
storverk. Det ligger i denna uppfattning något af
bitterheten och föraktet i en återblick, så talar en
man som lefvat, som redan äger sin lifsrikedom,
men glömmer att han förvärfvat den och diktar
att den var hans arfvedel. Men det är icke min
mening att inlåta mig på motsägande och försök
till vederläggning. Hvar sak skall tagas för hvad
den är; »S:t Göran och draken» är i främsta
rummet en diktares verk, och det är vid dess stora
och lysande egenskaper som diktverk jag velat
fästa mig.
1900.
Bjälboarfvert.
Då Heidenstam i sitt tal vid Linnéfesten till
Uppsala studenter polemiserade mot den förmenta
uppfattningen att litteraturens förnämsta uppgift
skulle vara att göra oss kända i utlandet, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
