Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
växtnamn, detta icke alltid till fördel för
åskådligheten, när det gäller den stora publiken.
Som språk- och verskonstnär står Karlfeldt
mycket högt. Han har, och det är det väsentligaste,
ett mycket fint och känsligt öra för rytmen, och
är, i likhet med Fröding, uppfinnare eller
åtminstone upptäckare på detta område. Dikter
sådana som »Maj i Munga», »Böljebyvals» och
»Tecknens tid» i Den yttersta domen, med den genialiskt
insatta andra versraden
Nu dryper blod från månens horn,
o under, o under! O. s. v.
äro i detta afseende mästerprof utan vank och
lyte. Och äfven då han rör sig med mera
traditionella versformer, förstår han att i dem ingjuta
en melodisk gång af egendomligt och personligt
behag. Man kan slå upp nästan på hvar sida och
citera mönstervärda strofer. Mönstervärd är äfven
hans satsbyggnad och hans behandling af syntaxen,
i hvilket afseende annars äfven våra främsta
verskonstnärer tillåta sig ganska betänkliga öfvergrepp.
En diktare med ett äkta och personligt om
också icke vidare rikt känslolif, ett fint, af konkreta
och förtrogna bilder fylldt natursinne, ett fullt
herravälde öfver de medel han en gång valt sig
och sedan dess själfständigt utbildat, och sist, en
stor fond af rytmiskt och melodiskt välljud, sådan
framstår Karlfeldt i sin senaste diktsamling, som
med allt skäl befäst hans ställning som en af de
främsta bland våra yngre lyriker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
