Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
antyder icke ens att den i detta afseende har
den ringaste betydelse för henne; allt hvad det
rör sig om är rent personlig stolthet och
förödmjukelse — hon kunde hafva känt på samma sätt
om hon skänkt bort en dans och icke rönt den
tacksamhet därför som hon väntat. Detta slags
kvinnopsykologi förefaller åtminstone en man
ganska osannolik — månne kvinnorna förstå den
bättre?
Helt annorlunda frisk och lefvande är satiren
på mannen i denna situation. Hans »beskyddande
ömhet», hans inbilska eröfrarmanér äro skildrade
med mycken humor. Författaren förlöjligar honom
icke, han konstaterar endast hur löjlig han själf
gör sig i sitt begär att vara riktigt ädel och
finkänslig.
Om han blott som moralisk brottsling dömdes
på litet bättre indicier, med litet på samma gång
strängare och ädelmodigare bevisföring. Hvad vi
nu få veta om hans laster och odygder, ter sig
— för att säga ordet rätt fram — mesi som
käringprat. I en scen mellan Mary och Frans Roys syster,
då Mary kommer för att få upplysningar om sin
fästmans förflutna lif, förekommer följande passus:
Systern berättar att det kommit en man till
staden för att säga Mary, att Jörgen Thiis icke var
henne värdig. Denne man är Frans Roy, den en
gång försmådde älskaren. Både Mary och systern
äro rörda öfver detta drag af oegennytta och
finkänslighet. — Hvilka blindgropar af fariseism och
skenhelighet lura icke på den Björnsonska
moralen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
