Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra som ett långsamt uppbyggande och
bevarande, med sina frestelser till maktfullkomlighet,
själfförhäfvelse och öfvergrepp, med bot för gamla
synder, vedergällning för gamla dåd. Det ena
handlar om den unge troshjälten, det andra om den
redan åldriga regenten och landsfadern, det ena
om entusiasten, det andra om handlingsmänniskan,
men båda handla de om »den utvalde», mannen,
som fått en uppgift sig pålagd, bäres af den och
tynges af den, och i båda är konflikten densamma:
konflikten mellan denna mission och verkligheten,
materialet som skall omformas.
Den Gustaf Vasa, som i Strindbergs drama
skildras, är femtioåringen, den stränge, egenrådige
landsfadern, frihetshjälten som blifvit
allena-härskare, den åldrige, fast ännu kraftfulle mannen,
hvars lifsverk i stort sedt är fullbordadt, men som
ännu vill och måste bära det uppe på sina egna
skuldror, ensam som han är i sin kraft och sin
storhet, utan jämbördig medhjälpare och utan
andlig arftagare. För sin omgifning och för folket
står han som »undermannen», den af Herren
ut-korade, fruktad på nära håll, älskad på afstånd;
de uppresa sig emot honom, tredskas och knorra,
när han hotar att slå, men då han slagit, kyssa de
handen. Äfven i sin egen tanke är han den
utvalde, redskapet, som utför försynens vilja,
därför alltid med rätten på sin sida, icke utan
ansvar men utan skuld. »Jag fattar aldrig ett beslut
eller fäller en dom utan att jag frågat den evige,
den allsmäktige till råds. När jag så fått det äskade
svaret ofvanifrån, då slår jag gladeliga till, om ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
