Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bredt pålagda, att konturerna nästan försvinna. Men
på scenen, såsom figuren utformats af herr de
Wahl, komma de åter fram, det blir helhet och
sammanhang, och allt det genialiska i Strindbergs
skildring af olycksprinsen kommer till sin rätt. Det
är troligt att skådespelaren gör honom något
vackrare, något finare, än författaren afsett, men
denna förmildring synes mig fullt på sin plats,
den närmar figuren till oss, utan att förtaga något
af dess originalitet, och den väcker medkänsla,
där annars lätt motvilja kunde inträda. Jag tvekar
icke att ställa denna prestation främst af allt hvad
skådespelaren hittills åstadkommit.
Herr Hillberg ger Gustaf Vasa med all den
auktoritet, hvaraf han är i besittning, och
flerstädes samverka apparition, stämma, kraften i
återgifvandet af de många kraftställena och
bredden — om ock icke originaliteten — i
uppfattningen till en förmedling av det av författaren
åsyftade och av historien sanktionerade intrycket. För
den i trångmål och nöd stadde, slutligen till
för-tviflan bragte, af försynen tuktade tuktomästaren
finner han däremot icke de öfvertygande och
omedelbart gripande uttrycken. Men här har
också författaren gjort föga för att hjälpa och
stödja honom. Här framträder — äfven på
scenen — dramats svaghet, bristen på fördjupning
af den dramatiska konflikten, på hängifvenhet för
ämnet. 1 stället för att intresset skulle stegras,
faller det undan, man känner icke att det gäller
dessa stora saker, hvarom det talas, land och rike,
det hela verkar för trångt och för godtyckligt. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
