Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niskan har gått omkring och spökat i tid och otid,
tills den slutligen kunnat räcka handen åt sin egen
karikatyr. Men så visst som världen i stort sett
icke blifvit annorlunda, åtminstone icke bättre, är
den med stark och frikostig hand utdelade agan
lika välförtjänt som någonsin förr, och sanningarna
hvina lika hotfullt om öronen, gycklet träffar lika
säkert. »En folkfiende» har något af lifvets egen
oförbrännliga ungdom öfver sig; man skall alltid
fröjdas åt det oförtrutna mod, hvarmed
diktar-svärdet här svänges mot den tusenhöfdade hydran,
hvars hufvuden, Gud bättre det, nog alltid skola
växa fast igen.
Och hvad som absolut icke föråldrats, det
är den lifstrogna, friska och omedelbara gestalt,
i hvilken diktarens tankar klädts. Intet annat af
Ibsens skådespel har skapats med den
inspirationens friskhet, den öfverströmmande liffullhet som
detta. Det har improvisationens fart öfver sig,
men intet af dess godtycke. Symbolen med
badorten och vattenledningen är måhända litet
hårddragen, men genomföres med en ypperlig
konsekvens och fyndighet. Och hela taflan med alla
de gestalter som röra sig där är utförd af en
mästare, som skapat med ungdomsårens lyckliga
bekymmerslöshet och frodighet. Främst då doktor
Stockmann, detta stora, naiva barn med sin
öfver-svallande lifskraft, flödande ut i humor,
god-hjärtenhet, vrede, verksamhet och fantasi,
diktarens söndagsbarn, prägladt af hans egen mandom,
då den en gång, i vrede och trots, tilldiktade
sig sorglöshetens och öfvermodets lycka. Dramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
