Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gösta Hillberg gaf Pelleas roll flärdlöst, med goda
intentioner och en del goda detaljer, men alltför
rätlinigt, utan fördjupning och nyansering. Och
stämmans ständiga vibrering skrufvade upp
dialogen ur det naturliga läget. Om de öfriga är
intet ondt, men heller intet direkt godt att säga.
Till det vackra intrycket bidrog i hög grad
Sibelius’ af rik ingifvelse fyllda musik, med de
särskildt mot slutet gripande vackra mellanspelen.
»Kung Lear» på Dramatiska teatern.
14 dec.
Efter ovanligt långa förberedelser — det är
icke meningen som något klander — uppfördes
i går »Kung Lear» för första gången på
Dramatiska teatern inför en publik som var något mera
representativ än den Dramatiska teaterns
premiärer vanligen brukar bjuda på. Det hade
tydligen på detta program nedlagts stora kostnader,
ett intresseradt, ofta framgångsrikt arbete och en
fantasi, som stundom väl lyckats återuppväcka
dramats ömsom hemska, ömsom veka stämning,
stundom också gick på sidan och verkade en smula
opera. Men med sin längd och sina luckor var
det utan tvifvel en af Dramatiska teaterns bästa
föreställningar på de senare åren, en
kraftansträngning, som icke blifvit resultatlös.
Ur flera synpunkter var aftonen August
Lindbergs — låtom oss först hålla oss till hufvudsyn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
