Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Jersey och Guernsey
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JERSEY OCH GUERNSEY.
31
besjälar en skald, blott känslan är stark och får ett
konstnärligt uttryck.
På ön Jersey hade en hel koloni af landsflyktige både
från Frankrike och andra land slagit sig ner samtidigt
med Victor Hugo, och från dessa personer, som tillhörde
Europas yttersta vänster, strömmade ständigt ut uppsatser
och broschyrer, i hvilka de ifrigt protesterade mot
reaktionen i allmänhet och mot de maktägande i Frankrike i
synnerhet. Så länge förhållandet mellan England och
Frankrike var kyligt, så kunde dessa utgjutelser
obehindrat fortgå, men snart ändrades förhållandena. England
och Frankrike blefvo bundsförvanter mot Ryssland i det
s. k. Krimkriget (1854-56), och detta bundsförvantskap
medförde det mäst hjärtliga vänskapsförhållande mellan de
båda ländernas härskare. Napoleon gjorde ett besök i
England, och detta besvarades af drottning Victoria med
ett besök i Frankrike. Det var stora triumfer för den
franske kejsaren och en anledning till ny harm för Victor
Hugo. I en tidning, som utkom på ön, hade en
landsflyktig gjort några klumpiga utfall mot engelska
drottningen. Tidningens redaktörer förvisades, och då 36 andra
landsflyktiga, bland dem Hugo, protesterade häremot, blefvo
äfven dessa samtlige fördrifna. Hugo och hans familj
flyttade då öfver till den närbelägna ön Guernsey, hvilken
liksom Jersey hade en själfständig styrelse under skydd
af England. Då han insåg, att hans landsflykt efter de
senaste händelserna skulle bli långvarig, köpte han här ett
hus och inredde det till ett värkligt hem, gjorde sig själf
till arkitekt, tecknare — många bevarade teckningar visa
stor begåfning träsnidare, tapetserare och gaf sin
personliga prägel åt det hela. Då hans senaste utgifna böcker
inbrakt stora summor, kunde han inrätta sig med en viss
lyx. Han lät från fastlandet inköpa gamla möbler,
konstföremål och kuriositeter. En stor snidad armstol i
medeltidsstil blef helgad “åt de aflidna förfäderna“ och stod
afstängd medels en järnkedja. I detta hus bodde Hugo i
femton år, under ett i yttre afseende lugnt lif. Åtskilliga
personer hade äfven här samlats omkring honom, bland
andra hans trogna väninna madame Drouet, som
medvärkat vid hans flykt från Paris och sedan delat hans
landsflykt i Belgien. Äfven vid ordnandet af hennes
bostad deltog skalden med största ifver.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
