Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Käjsardömets fall. "Det förskräckliga året." Hugos sista tid - 9. Karaktäristiska drag i Victor Hugos diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARAKTÄRISTISKA DRAG I VICTOR HUGOS DIKTNING. 41
och i processionen deltogo öfver hundra tusen personer.
Hans stoft nedsattes i Panteon.
En fransk minnestecknare säger:
“Efter Hugos frånfälle, som snart följdes af Pasteurs*)
har Frankrike ej mera någon stor man att visa världen.“
9. Karaktäristiska drag i Victor Hugos diktning.
Öfverblicka vi hela raden af här ofvan endast
delvis nämda diktvärk, som Hugo skapat, från de första af
monarkiska känslor och katolsk hänförelse präglade
dikterna till de senare radikalt-sociala och utopistiska, så är
det gifvet, att många nyanser och olikheter kunna
påvisas. Men det finnes också vissa drag, som äro mera
genomgående och därför i högre grad kunna sägas vara
egendomliga för Hugo.
Gent emot den franska klassiska diktningen fordrade
Hugo natur och sanning. Den natur, som skall finnas i
konsten, kan dock ej vara af samma slag som den
faktiska värkligheten. Konsten kan ej gifva saken själf
utan endast en afspegling af densamma. Men bilderna.
skola uppfångas i en koncentrationsspegel. För att bilden
skall bli sann, skall hela värkligheten finnas däri, och hela
värkligheten får man, om man kan ställa tillsammans de
mäst motsatta saker, om ytterligheterna få beröra
hvarandra. Kontrast och antites bli sålunda för Hugo de bästa
medel att nå en högre grad af värklighet: det mäst
gräsliga å ena sidan, det mäst öfverjordiskt sköna å den andra;
midt emot tronen står schavotten, och bödeln vid sidan af
monarken.
Hugos tankegång belyses af följande händelse. Kort
innan han skref företalet till sitt drama “Cromwell“,
spatserade han på en af gatorna i Paris. Midt emot en
kyrkogård hade ett sällskap lindansare och gycklare slagit upp
sitt tält. Denna motsats mellan begrafningarnas dyster-
*) Pasteur (Pastör’), berömd för sina undersökningar öfver
bakterierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
