Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Nötboskapsskötseln - Historik - Olika, nötboskaparaser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skatt från flere landskap. Man vinnlade sig mycket om
smörberedningen och Per Brahe säger i sin hushållsbok,
att man äfven skulle se till huru många pund smör man
kunde beräkna efter hvarje ko. På ett annat ställe
förekommer 3 pund om året för hvarje ko såsom den vanliga
beräkningen. Ost bereddes i Småland m: fl. landskap,
liksom under medeltiden. Då Göteborg uppblomstrade —
sålunda efter 1621 då staden fick sina privilegier — dit-
kallades holländska bönder, hvilka fingo nedsätta sig i
stadens grannskap och skulle meddela sitt sätt att bereda
ost och smör.
Under förra århundradet införskrefs brun holländsk
boskap till flera af Skånes jordbrukare, hvilka därigenom
befordrade nötboskapsafvelns utveckling inom södra Sverige.
— Rasens tillvaro spårades på många skånska och
sydhalländska gårdar ännu under första tredjedelen af detta
århundrade.
I början af detta århundrade förekommo äfven i Skåne
korsningar af engelsk boskap, hvars stora värde som
afvelsdjur man först på 1830-talet lärde uppskatta. År 1845
anslogo rikets ständer 105,000 kr. till svenska nötboskapens
förbättrande. Under de närmast följande åren inköptes
tjurar, kvigor och kor af Ayrshire (läs Ärschir) m. fl.
främmande raser, och uppställdes i åtta »stamholländerier».
De förblefvo statens tillhörighet och arrendet utgjordes af
unga tjurar. — Af flera skäl blef man ej nöjd med denna
anordning utan beslöt (1869) att sälja stamholländerihjordarna.
Under senaste årtiondena har, genom
hushållningssällskap och enskilda personer boskapsafveln inom landet
utvidgats och förbättrats betydligt, såväl till antal som
beskaffenhet.
Olika nötboskapsraser. Först när jordbrukaren
erkänner, att boskapsskötsel, sädes- och foderväxtodling bör
hålla jämna steg, samt att en del af den skördade säden
jämte foderväxter, förvandlade till mjölk och kött, gifva
en säkrare och bättre inkomst än den uteslutande
sädesodlingen, skall han sträfva efter att få goda kreatur, som
motsvara det ändamål för hvilket de underhållas och rikligt
betala det foder de förbruka.
För att nå detta mål måste man äga eller skaffa en
för lokalen och ändamålet passande kreatursbesättning. Vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
