Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Nötboskapsskötseln - Nötboskapsstallet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nötboskapsstallet. Första vilkoret för djurens
trefnad är, att deras bostad är ändamålsenligt inrättad.
Stallet bör ligga på en torr och luftig plats; hafva en
invändig höjd af minst 3 meter (10 fot); bör under vintern
hålla en värme af 12 grader Celsius, dock ej på bekostnad
af ren och frisk luft. Luftvexling kan ske på flera sätt,
dock åstadkommes den bäst genom ventiler vid golf och
tak; den friska luften inkommer då vid golfvet och den
osunda utströmmar vid taket. Härvid tillses dock, att de
nedre ventilerna ej anbringas på sådana ställen, att den
kalla luften direkt inströmmar på något djur.
Stallet måste dessutom vara ljust. Är man angelägen
om att bevara djurens hälsa — och därmed deras förmåga
att på bästa sätt betala sitt foder — så måste man först
och främst låta dem lefva och andas i en ren, sund och
ljus luft; ty det är vilkoret för en god blodbildning och af
denna beror såväl djurens hälsa som förmågan att
frambringa en sund afkomma, muskelkraft, mjölk, kött o. s. v.
Gifver man dem ett mörkt, trångt och kvaft stall till
vistelseort, så arbetar man till sin egen förlust, ty man
undergräfver därigenom deras hälsotillstånd i allra högsta grad.
Huru är det i allmänhet beställt i detta hänseende i de
mindre ladugårdarna? Jo så, att man ofta vintertiden kan
komma in i stall med 20—22 graders värme, där luften
är uppfylld med ett öfvermått af fuktighet och stinkande
ammoniaksånga, som tränger ut genom den öppna dörren
såsom en tjock dimma. En människa befinner sig allt
annat än väl i en sådan luft och vill gärna ut i det fria;
men huru går det med djuret, som står bundet och som
ständigt måste fylla lungorna med oren och fördärfvad luft;
och huru går det isynnerhet med mjölkkon, som tillika,
genom sin mjölkafkastning, är utsatt för att få sina krafter
försvagade? Jo, djuren bli svaga; deras motståndskraft
mot sjukdomar är bruten; och deras afkastningsförmåga
betydligt förminskad. Hufvudvilkoren för ett godt resultat
af utfodringen och för vidmakthållande af djurens hälsa
förefinnas sålunda ej i ofvan beskrifna ladugårdar.
Det är ingalunda förenat med någon stor kostnad att
uppfylla ofvannämda vilkor vare sig i en ny eller gammal
ladugård. I allmänhet kostar ett fönster ej mer än
motsvarande väggyta, och att göra några hål på väggen samt
förse dessa med ventil-luckor förorsakar ej häller någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
