Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Svinskötseln - Olika svinraser - Foderämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att fritt och mycket få röra sig i frisk luft under
uppväxten på samma gång de erhålla kväfvehaltigt foder.
Härigenom aflagras fett inuti musklerna emellan själfva
muskelväfven, och det strimmiga, "melerade" fläsket uppstår.
På nyssnämda sätt uppfödda svin, som vid 7—9
månaders ålder väga högst 100 kg. (11—12 lisp.) kallas
vanligen ”sengsvin”. Namnet härleder sig från det tyska
”zu sengen”, på engelska "to singe", att sveda. Tyskarna
hafva nämligen af engelsmännen lärt att sveda håren af
detta slags svin i stället för att aflägsna dem genom
skållning och skrapning.
För att kunna producera sengsvin eller rättare sagt
köttsvin måste man använda en kraftig, härdig, köttfull
och tidigt utvecklad ras. Vanligen erhålles önskad typ
genom korsning af de större Yorkshiresvinen med goda
djur af vår vanliga landtras. Man väljer då af sistnämda
ras sådana djur, som äro vana att vistas ute samt härdiga.
Svin från Halland, sydvästra Småland och norra Skåne
rekommenderas för ändamålet.
Foderämnen. Svinets stora värde såsom husdjur
består synnerligast däruti, att det kan äta och smälta
födoämnen från såväl växt- som djurriket samt till närande
och välsmakande föda för människor ombilda en
myckenhet affall, som eljes vore till ringa eller ingen nytta.
Svinets utfodring sker dels sommar och höst på bete
och dels hela året om inom hus. Sistnämda är det
vanliga ifråga om de förädlade rasernas underhåll. Skola svin
af förädlade slag gå ute på bete någon tid, så passa för
dem bäst klöfvervallar. Där betesfodring mera allmänt
brukas sker den på stubbåkrar, skogsmarker samt åkrar
där potatis eller andra rotfrukter skördats. I ek- och
bokskogar gifva ollonen en ypperlig föda för svinen, hvilka
genom ollonutfodringen lämna ett mycket värderat fläsk.
Af största vikt är, att å betet finnes tillgång på friskt vatten,
synnerligast under högsommaren, då svinen liksom de öfriga
husdjuren mest hafva behof däraf.
Vanligtvis är, att svinen utfodras inom hus året om.
De härvid mest använda näringsmedlen äro: hafre, korn,
kli, trindsäd, rotfrukter, köks- och mejeriaffall, grönfoder,
agnar, salt och vatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
