Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Fårskötseln - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhistorisk tid varit husdjur här i norden, men ej förr än
nu blifvit föremål för någon förädling. Gustaf Wasa var
den första, som sökte förädla den inhemska fårrasen genom
införskrifning af utländska afvelsdjur, hvilka uppställdes på
de nybildade kungsgårdarna. Samma konung uppmuntrade
och understödde äfven väfnadsindustrien. Härigenom blef
förbrukningen af ull inom landet ökad.
Fårafveln var isynnerhet utmärkt på Öland och
Gotland. Räkenskaper från 1550-talet angifva, att ullgarn till
en vikt af 680 kg. (80 lisp.) årligen från Öland blifvit
aflämnade till konungens väfverier.
Äfven under Karl IX:s, Gustaf II Adolfs och Kristinas
tid uppmuntrades såväl fårafveln som väfnadsindustrien.
Schäferier inrättades. Smör bereddes äfven af fårmjölk,
och kronans fårvaktare skulle för hundrade får leverera
en tunna smör, ost och så kallad syltad mjölk, hvartill
likväl kronan skulle bestå saltet. Man ville omskapa
fårafveln efter tyskt mönster. Bönderna i Småland, Öster-
och Västergötland tvungos, under Gustaf IT Adolfs
regering, med våld och vid hotelse af straff att lämna ifrån
sig sina svenska gumsar i utbyte mot tyska. Konungen
åsyftade därmed att förbättra klädestillvärkningen.
Äfven Karl XI uppmuntrade fårafveln.
Men något varaktigt inflytande på landets fårafvel
utöfvades ej af de hitintills vidtagna åtgärderna. Det blef
en enskild man, fosterlandsvännen Jonas Alströmer
förbehållet att visa, det Sveriges klimat ej lade hinder i vägen
för en förädlad fårafvels utveckling. Han införskref år
1723 till Sverige en hjord spanska mérinofår, hvilka upp-
ställdes på kungsgården Höjentorp i Västergötland.
Försöket att på detta sätt frambringa kraftiga, fin- och
rikulliga får lyckades så väl, att Sverige år 1764 beräknades
hafva 65,369 spanska får och 23,384 af blandad ras, hvilka
alla gåfvo en tät, lång, fin och elastisk ull.
Anmärkas bör att de premier, hvilka från 1741 till
1794 af statsmedel utbetaltes för frambringande af
mérinoull, i någon mån bidrogo till ofvannämda gynsamma resultat.
Åtgärderna för fårafvelns förbättrande, voro under de
nästföljande årtiondena föga anmärkningsvärda. Under
åren 1805—1826 inköptes af statsmedel irländska och
skottska grofulliga får, och 1813 inköpte dåvarande
kronprinsen Karl Johan franska mérinofår, hvilka uppställdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
