- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 2. 1700-talet /
4

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Författare, publik, press och censur - Huvudstaden litteraturens centrum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hällre än att köpa den. I Svenska Mercurius yttrade
också Gjörwell, att “sådana skrifter till större, ja till
största delen äro fulla av ont snack, fördärva goda seder
och alltså strida mot samvetet“. Och om den meningen
var han nog ej ensam. I varje fall försökte sig ingen av
1700-talets mera betydande svenska skriftställare såsom
romanförfattare, och även utlandets så betydande
1700-talsroman synes inom egentligen vittra kretsar hava varit
märkvärdigt htet beaktad.

Huvudstaden litteraturens centrum.



Mera än under 1600-talet koncentrerade sig det litterära
livet till huvudstaden. Den enda akademi, som
stormaktstiden kände, eller antikvitetskollegiet förlades till
Uppsala; där uppstod ännu vid frihetstidens början
Vetenskapssocieteten, och från Uppsala utgingo under 1600-talet
försöken att skapa en nationell teater. Men med det nya
århundradet skjutes universitetet alldeles i bakgrunden.
1737 inrättades den Kungl. Svenska skådeplatsen i
Stockholm, och till Uppsala förirrade sig nu blott ett eller annat
resande teaterband. Alla de nya akademierna fingo sina
hem i huvudstaden, och på universiteten såg man nu i följd
av tidens praktiska läggning ned med allt starkare
ringaktning. På grund av sitt europeiska rykte var väl Linné
känd och skattad även i Sverige, men han var snarast ett
undantag, och även så framstående män som Celsius,
Klingenstierna, Bergman och andra torde av allmänheten
hava varit föga bemärkta. Mycket betecknande är ett
yttrande av Schering Rosenhane om Vetenskapssocieteten i
Uppsala: “Societetens säte på en annan ort än huvudstaden
gjorde den därstädes mindre känd. Få voro de, som
kände Uppsala Vetenskapssocietet, ännu färre de, som ägde
kunskap om hennes ledamöter. Säkert är, att Maupertuis
fann med förundran, att Klingenstierna var en vid svenska
hovet och i svenska huvudstaden okänd person, ehuru
Stockholm ligger endast sju mil från Uppsala“. På Gustav
III:s tid var universitetens kurs, om möjligt, ännu lägre,
och belysande för konungens egen uppskattning av
professorernas litterära betydelse är, att ingen enda fick plats
i den akademi, han stiftade. Lunds universitet var det
ständiga föremålet för Stockholmspostens sarkasmer, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free