Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalin och hans tid - Dalin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Swedenborg, Anders Celsius och Tessin. Men måhända
just därför att han var en mindre utpräglad karaktär än
dessa, mera böjlig för alla skiftande vindar, var det han,
som kom att intaga den ledande ställningen inom tidens
kulturliv.
Alla, som skrivit om Dalin, hava fäst sig vid det gåtfulla,
till synes motsägande i hans personlighet, och man har
förgäves sökt bringa in hans själsliv under någon enhetlig
formel. Men till en del torde detta bero därpå, att Dalin
icke var en bland dessa starka andar, som själva hava ett
behov av att tränga fram till en enhetlig världsåskådning.
Såsom författare ligger, såsom vi skola se, hans styrka i
hans överlägsna förmåga att härma olika stilarter, och denna
talang röjer något av karaktären, dess oerhörda mottaglighet
för intryck, men också dess oförmåga att självständigt
omdana dessa och förvandla dem till något i egentlig
mening nytt och personligt.
Född i ett enkelt halländskt prästhem fick han där
antagligen den vanliga ortodoxa uppfattningen, utan någon
varmare religiositet, men med den fäderneärvda vördnaden
för den bekännelse, som nu en gång var landets. Och
denna ståndpunkt förblev han i själva verket trogen under
hela sitt liv. Han är kemiskt ren från allt religiöst
svärmeri, hyser en uppriktig ovilja mot pietismen, men
angriper aldrig någon luthersk dogm. Detta var visserligen
med den dåvarande censuren en nödvändig försiktighet,
men näppeligen misstager man sig, om man påstår, att
han över huvud taget ej hade någon lust att riva ned.
Av Voltaires eld finnes hos honom lika litet som av
religiös känsla, och hans andliga dikter äro rent konventionella
stilövningar.
Så kom han till Lunds universitet, och de starkaste
intrycken här tog han säkerligen från Rydelius. Intresset
för moralen kom nu såsom en ersättning för religionen,
och samtidigt påverkades han av Rydelius’ vidsynta
fördragsamhet mot olika tänkande. Även denna ståndpunkt
förblev han trogen, och efter bekantskapen med den
samtida franska litteraturen blev han en än varmare anhängare
av den moderna tidens långt gående tolerans — helt naturligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
