Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Nordenflycht, Gyllenborg och Creutz - Fru Nordenflycht - Den sörjande Turturduvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och flyttade till Karlskrona. Men efter blott sju månaders
äktenskap rycktes Fabricius bort, och i kärlekens första
blomningstid, då livet syntes henne som mest solbelyst,
stod hon åter ensam. Jag reste — skrev hon — “efter
elva veckors sjukdom ifrån denna bedrövliga orten till
Stockholm igen och fann alla mina anhöriga nästan så
rörda som jag över min förlust. Som ingen tröst var att
finna för mig hos människor, var ock deras sällskap för
mig odrägligt; ty valde jag mig en liten hydda på landet
(på Lidingön) och inrättade i ett torp min sorgliga boning.
Här regerade enfaldighet och bedrövelse med varandra.
Hela rummet, med sorgliga målningar beklätt, vittnade om
min saknad, och en cymbal med några fåglar voro här
de endaste glädjetecknen. Mina ögon vilade sällan och min
harpa spelade idel sorgekväden. Av dem är en liten
samling av trycket utgången under namn av Den sörjande
Turturdufvan“.
Du mörka natt, som mig omgiver,
Du är en avbild på mitt sinn.
Där inne aldrig dager bliver,
Där tränger ingen stråle in.
Så fullfölj nu din tysta gång!
I morgon, när sig solen visar,
Med nya tårar jag mig spisar,
Och börjar så min klagosång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
