- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 2. 1700-talet /
119

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Nordenflycht, Gyllenborg och Creutz - Våra försök och Vitterhetsarbeten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Montesquieu och Rousseau voro alla tre
“upplysningsfilosofer“, och att de företrädde rakt motsatta ståndpunkter,
insåg man ännu icke — allra minst fru Nordenflycht, som
utom för dessa stormän också svärmade för åtskilliga
poetiska 1600-talsdamer av mycket underordnad talang:
Madame Deshoulières, Madame La Suse och andra.

Starkast påverkades hon av Voltaires deism, dock utan
att helt kunna bryta med sin barndomstro. Den mest
betydande av hennes Voltaireanska dikter är den bibelparafras
(ur andra Mose bok), som hon skrev under intrycket av
Pope’s Essay on man och av Voltaires kort förut
publicerade Sur le désastre de Lisbonne. Men hon var alldeles
för litet tänkare att kunna följa med Voltaire i hans djupa
pessimism. Hon ser väl havets grandiosa skönhet, men
vad båtar denna? Vågorna svalla över henne och hon
kan aldrig nå land. Över henne välver sig stjärnevalvets
majestät.

Men jorden dock med grymhet sväljer
De barn, hon i sitt sköte haft.
Dem intet värn mot faran bärgar.
Ett gruvligt ögonblick förhärjar
De usla liv till tusental.
Är ingen hjälp i nöd förordnad?
Är mänskoliv ej i din vårdnad?


Men hon vågar ej av dessa skäl betvivla världsstyrelsens
rättvisa, och dikten slutar dock med det kristna hoppet,
att när “sammanhanget“ en gång blir uppenbarat, skall
allt träda i en annan belysning.

Men också Rousseaus nya världsåskådning spelar in i
hennes känsloliv. Redan tre år efter det att hans
första Discours utkommit, uppställde hon i Tankebyggarorden
några prisfrågor, som tydligen voro föranledda av denna
uppseendeväckande skrift. Hon frågade: om det varit
nyttigare för människorna, att inga konster uppfunnits, och
vilket mera bidrager till människans nöje och frid: kunskap
eller okunnighet? Och i ett Skaldebref till Criton öfver
den frågan: hvilket mera bidrager till människans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free