124 (Huvuddragen av Sveriges litteratur / 2. 1700-talet)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Nordenflycht, Gyllenborg och Creutz - Gyllenborg - Världsföraktaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han: “Jag deltog i alla supéer och baler i de för mig
öppnade hus. Jag rådfrågade den rådande smaken såväl
i mitt uppförande som klädnad, vilken efter den tidens
tillåtna bruk av sidentyger och sammet efter årstiderna
även av mig antogs såväl att i hovet och även i
allmänheten vinna det anseende, som min tjänst fordrade, som
isynnerhet att behaga min unge prins, vilken på
klädedräkten fäste en grannlaga uppmärksamhet. Under all
denna yta av fåfänga var jag ej dess mindre invärtes
filosof och författade under mitt ständigaste umgänge i stora
världen Människans elände och Världsföraktaren.“

Hans första. dikter i Våra försök äro ganska svaga, och
själv betecknade han dem sedermera såsom “osmakliga“.
Glanspunkten av sitt författarskap nådde han med de tre
i Vitterhetsarbeten införda dikterna Världsföraktaren,
Människans elände och Vinterkvädet.

Världsföraktaren.

Det bärande i Världsföraktaren är den djupa pessimism,
som efter jordbävningen 1755 gripit sinnena, och den
starka dygdereligion, som rest sig på gruset av de
krossade förhoppningarna. Hjälten, den unge Lisidor, har
drag, som erinra om Molières Misanthrope: samma
sanningskärlek, samma förakt för flärden och samma oförmåga
att giva efter på sina höga fordringar. Men i hans
själsliv ingår också ett mera modernt drag, som stammar från
Rousseau: det ungdomliga, ljusa svärmeriet, det veka,
sensibla lynnet, ynglingaålderns outrotliga optimism. Så
råkar Lisidor, liksom Alceste, i beröring med det
verkliga livet och stötes våldsamt tillbaka. Uppslaget till sin
teckning av Stockholmslivet omkring 1760 har Gyllenborg
utan tvivel fått från Juvenalis, särskilt från dennes tredje
satir, där den över Roms korruption upprörde borgaren
lämnar den fördärvade staden för att draga sig undan till
den sederena landsbygden. Men själva teckningen av
huvudstadens sedefördärv är onekligen gjord med verklig
realism och efter levande modeller. Gyllenborgs verser hava
här, då han kommer in på den segrande demokratiens
urartning, en flammande vältalighet, ett patos, som var
något nytt i vår litteratur och till vilket den kalle Dalin
aldrig kunnat höja sig:

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/huvudrag/2/0132.html

		Huvuddragen av Sveriges litteratur / 2. 1700-talet / 124 (1917-1918) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|