Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Upplysningens genombrott
- Senare dikter
- Den nya skapelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och släckt hans snilles eld. Men vad ej åldern,
Det hade sorgen redan gjort och smärtans
Fördolda gift, och känslans yra brånad,
Och svallet av de sjudande passioner
Och svikna hopp om nöjen — ack, som lovat,
Och ledsnan mera grym av dem — som hållit.
Den nya skapelsen.
Men dikten visar ock, att han fått blicken öppnad för
en annan art av skönhet än den blott kroppsliga, och i
den dikt, som väl betecknar höjdpunkten av hans
författarskap, Den nya skapelsen, har den forne materialisten
förvandlats till en hänförd panteist:
Död låg naturen för mitt öga,
Djupt låg hon för min känsla död —
Kom så en fläkt ifrån det höga
Och ljus och liv i världen bjöd.
— — — — — — — — —
Då fann min själ sig himlaburen,
Sig sprungen av en gudastam,
Och såg de under i naturen,
Som aldrig visheten förnam.
Det, som skänkt honom denna nya syn på tillvaron, var
kärleken, och hela dikten utgör en hänförd hymn till detta
Vita Nuova. Ytterst återgår denna uppfattning till
Miltons Allegro och Penseroso, i vilka skalden skildrar
naturen sådan denna ter sig för olika temperament. Men det
dröjde länge, innan denna subjektiva naturuppfattning
trängde igenom. 1700-talets beskrivande dikt ger oss ännu
blott en “nature morte“, och först då diktningen råkat i
beröring med en panteistisk filosofi, nådde poesien fram
till en verkligt levande och besjälad natur. Men Miltons
båda dikter avsätta dock sina spår även inom
1700-talets lyrik, särskilt den erotiska. Vi finna spår därav hos
Oxenstierna, hos Dorat, hos Baggesen, men aldrig starkare
än hos Kellgren. Innan kärleken omgestaltat hans väsen,
hade naturen för honom endast varit den döda, livlösa
materien. Nu hade en själ flutit in i den stela massan,
allt hade fått liv, och hela tillvaron var fylld av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0202.html
