Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild och Lidner - Passionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men ett är att uttala en sats, ett annat sättet, på vilket
den uttalas. Thorilds idéer voro icke vidare originella, men
han förkunnade dem med en hänförelse och en religiös tro,
som gav dem en helt annan räckvidd än förut, och genom
det lidelsefulla i sitt stridssätt fastslog han dock snillets
rätt att själv skapa sina lagar: “Jag vädjar“ — utropar
han — “från lagar, vilkas ton jag ej funnit nog stark och
bjudande, till naturens, till de eviga, allmänna av sanning
och skönhet. — — — Kan här givas en skönhet, som ej
är den antagna? Kan denna skönhet även vara en högre?
Galliens modekrämerska härskar över oss för länge. Andra
folkslag hava redan en självständighet, och vi yrsla i
ungdomsåren. För dessa kan den giva lagar. Men den vågar
det för snillen och konungar! — — — Vad känner ni,
vad läser ni, vad har ni omkring er? Galliens lättheter,
dagens glada eller seklernas och folkslagens odödliga alster?
Man har skapat av sin medelmåtta en natur, satt allt nytt,
stort, ädelt över den. Man har oupphörligt fordrat livlighet
och de lätta behagen, knappt nämnt höjd, styrka,
majestät. Men så stort bör målet vara för ett snille och för
en kännare.“
De nya skalder, på vilka han i sin dikt häntyder, voro
ej heller förut alldeles okända i vår litteratur. Rousseau
hade ända sedan fru Nordenflycht utövat inflytande på
våra författare, och redan före Thorild hade Kellgren
uppmärksammat Ossian. Shakspere tyckes Thorild själv föga
hava känt. Nya voro egentligen blott de båda tyskarna
Klopstock och Göthe. Men det betydelsefulla hos Thorild
ligger däri, att han uppställer dessa författare mot Voltaire,
icke såsom förut vid dennes sida, och först genom denna
skarpa motsättning skedde det stora genombrottet i vår
litteratur. Trots alla olikheter betecknar därför Thorilds
framträdande hos oss samma revolution som Sturm und
Drang i Tyskland. Ty nu först bryter Rousseaus
känsloförkunnelse på allvar igenom, och det är med en dylik
sats, han inleder sitt till Utile Dulci skrivna företal: “Jag
höjer hjärtats rättigheter långt över snillets. — — Jag
skänker skaldens ära, så snart någon kan säga: Ni äger
den ej rättvist — men hjärtats, men dygdernas, icke förr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
