- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 2. 1700-talet /
230

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild och Lidner - Spastara - Året 1783

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det är Lidner själv vi hela tiden hava framför oss, och
det är hans stämma, som ständigt ljuder genom
jordbävningens brak. Redan det allbekanta anslaget handlar om
honom själv:

På Nova Semlas fjäll, i Ceylons brända dalar,
Var helst en usling finns, är han min vän, min bror!
Då jag hans öde hör, med tårar jag betalar
Den skatt jag skyldig är, natur, dig allas mor!
— — — — — — — — — — — — —
Jag i ett avgrundsdjup mig skulle lycklig kalla,
Om ingen dödlig fanns olycklig mer än jag.


Denna känsla för olyckan formar ut sig till en
anklagelse mot försynen, och denna ljuder allt starkare genom
hela dikten för att slutligen kulminera i den berömda strofen:

        Du envåldsmakt! En vink det kostat dig:
        Hur värdig ej din lag, din ära!
        Du låter flammor dem förtära
        Och fordrar kärlek utav mig!
O, alla väsens Gud! Du ville Sodom spara,
Om blott där funnits fem, som älskade din bud.
Vad bröt ett menlöst barn? Vad gjorde dig Spastara?
De krossas!... Abraham! Och detta är din Gud!


Men ehuru dessa anklagelser nog icke kommit till utan
Voltaires Sur le désastre de Lisbonne, låg icke någon
Voltaireansk upplysningsfilosofi bakom dem, utan endast
den nyare tidens sentimentala subjektivism, och denna var
i grunden så litet irreligiös, att det just var ur denna
stämning, som den följande tidens religiösa rörelse utgick.
Lidners egen känsla hade alltid en starkt religiös underton,
och denna kommer fram redan här, men ännu mer i de
följande oratorierna.

Året 1783.



Han stod nu på höjdpunkten av sin skaparkraft, och
även hans nästa dikt, Året 1783, hör till hans bästa.
Ämnet var dock knappast lyckligt valt: en revy av det
gångna årets märkligare händelser, det amerikanska
frihetskriget, Gibraltars belägring, hungersnöden i Sverige,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free