- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 2. 1700-talet /
231

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild och Lidner - Yttersta Domen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mongolfiers ballonguppstigning, kejsar Josefs inskridande
mot klosterväsendet etc. Ty en dylik “berättelse över
vad sig i riket tilldragit“ kan dock näppeligen få någon
enhetlig poetisk form. Det blev också blott en serie spridda
tavlor av växlande värde. Mönstret hade han utan tvivel
fått från den beskrivande dikten, och vi erinra oss
Oxenstiernas Skördarna, där naturskildringarna “livats“ av
inlagda episoder. Här var det hela blott dylika episoder —
i flera fall med starka natureffekter. Mest betydande är
den om nunnan Laura, som av obarmhärtiga föräldrar
ryckes från sin brudgum och insättes i klostret, men
befrias av kejsar Josef och förenas med den man, hon älskar.
Själva berättelsen med dess drypande sentimentalitet är väl
tämligen banal, men det nya i den är den klosterromantik,
som här kommer fram än starkare än i ungdomsförsöket
Romeo och Juliette. Denna romantiska nattstämning få
vi redan i diktens första rader:

Från templets mörkgrå torn hör midnattstimman slår!
Bland brustna silvermoln den kyska månen går.
Du tysta, djupa natt! Jag i ditt sköt mig sänker,
Mitt väsen hänryckt, stumt, i känslans hav sig dränker.


Den “kyska månen“ i sina “silvermoln“ hade förut ju
ej figurerat så ofta på de svenska poeternas landskapstavlor.
Men dess uppträdande nu hos Lidner bådar redan
romantikens tidsålder, och romantisk är även den erotik, han
skildrar i Laura-episoden — skild både från den heta
sensualismen i Kellgrens ungdomsdiktning och från den dock
alltid intellektuella kärleken i Racines dramer.

Yttersta Domen.



Året därpå, 1785, påbörjade Lidner sin dikt, Yttersta
Domen
, som han själv ansåg såsom sin förnämsta och som
trots alla svagheter väl även är det. Tryckt blev den
först 1788.

Formen var densamma som i Spastara — det pindariska
odet med dess växlande rytmer, som så förträffligt lämpa
sig för det mäktiga ämnet. Bakgrunden var en ännu
väldigare naturrevolution än jordbävningen i Messina, och
Lidner hade här ett rikt tillfälle att använda sina starka
färger och sina kraftiga effekter. Dikten är slutligen lika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free