Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild och Lidner - Yttersta Domen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mongolfiers ballonguppstigning, kejsar Josefs inskridande
mot klosterväsendet etc. Ty en dylik “berättelse över
vad sig i riket tilldragit“ kan dock näppeligen få någon
enhetlig poetisk form. Det blev också blott en serie spridda
tavlor av växlande värde. Mönstret hade han utan tvivel
fått från den beskrivande dikten, och vi erinra oss
Oxenstiernas Skördarna, där naturskildringarna “livats“ av
inlagda episoder. Här var det hela blott dylika episoder —
i flera fall med starka natureffekter. Mest betydande är
den om nunnan Laura, som av obarmhärtiga föräldrar
ryckes från sin brudgum och insättes i klostret, men
befrias av kejsar Josef och förenas med den man, hon älskar.
Själva berättelsen med dess drypande sentimentalitet är väl
tämligen banal, men det nya i den är den klosterromantik,
som här kommer fram än starkare än i ungdomsförsöket
Romeo och Juliette. Denna romantiska nattstämning få
vi redan i diktens första rader:
Från templets mörkgrå torn hör midnattstimman slår!
Bland brustna silvermoln den kyska månen går.
Du tysta, djupa natt! Jag i ditt sköt mig sänker,
Mitt väsen hänryckt, stumt, i känslans hav sig dränker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
