Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Wallin
- Genombrottet
- Psalmboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna rörelses främsta representanter, inga betydande
skalder, och den bibliska diktens storslagenhet krympte
under deras händer samman till en tårmildhet i tidens stil.
I Sverige gjorde vi genom Tingstadius och Neikter
bekantskap med Lowth’s idéer, och i Lidner fick den
gustavianska tiden en stor skald, som — säkerligen utan att
känna Lowth — fullkomligt behärskade det färgrika bibliska
diktspråket samt därför även haft ett icke ringa inflytande
på Wallin. Men den närmast följande tiden, Gustav IV
Adolfs, var ej gynnsam för poesien, varken för den
bibliska eller den profana. Såsom en reaktion mot
upplysningen trädde nu inom de högre klasserna en andefattig,
torr ortodoxi, och under Wallins ungdom var det denna,
som bröt sig mot den mera humana neologi, som
företräddes av Lindblom och andra gustavianer.
Psalmboken.
Varken ortodoxien eller neologien var i stånd att skapa
en verklig psalmdiktning. Ända från 1793 års jubelfest,
t. o. m. förut, hade man emellertid arbetat på en revision
av den gamla psalmboken, och till detta arbete ansluta
sig ock Wallins första försök såsom psalmdiktare. Men
någon fart fick psalmrevisionen först efter 1809 års
revolution. Vid detta års riksdag antogs ett av
pastoralutskottet utarbetat förslag, men blev icke genast gällande.
I stället nedsattes 1811 en ny psalmbokskommitté för dess
revision.
Wallins uppfattning av psalmboksfrågan vid denna tid
framgår bäst av en av honom författad artikel i
Wallmarks Journal för 1809. Tiden var nu enligt hans åsikt
mogen för en ny psalmbok, sedan “Kellgrens, Lehnbergs
och Gyllenborgs enkla, kraftiga och harmoniska språk“ nu
kunde tillgodogöras. Arbetet borde ej anförtros åt
riksdagsprästerna, utan åt “fosterlandets erkända snillen“, och
helst åt “en enda man“. Sedan kunde någon ecklesiastik
kommitté genomse hans arbete för att pröva dess
renlärighet, “men innan det kan få vederbörlig stadfästelse,
bör det vara granskat och gillat av Svenska Akademien“.
Synpunkten var således övervägande estetisk, och
psalmboken borde, såsom Wallin skrev, bliva “en permanent
code de goût, till vilken man i alla tider kunde hänvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0054.html
