Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geijer och göterna - Om falsk och sann upplysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omfattande, den mest underbara av alla mänskliga
förmögenheter, tillika den viktigaste förmågan även för filosofien
och i sig inbegripande både skönhet och sanning.
Likvisst hade hon vid delningen av de mänskliga
förmögenheterna blivit vanlottad, och icke ens inom poesien, hennes
uråldriga hem, hade hon fått behålla sin plats. Han
utvecklar inbillningskraftens betydelse för de praktiska
vetenskaperna, för människans uppfostran — “en uppfostran,
som undertrycker inbillningskraften, dödar i ynglingens
själ idealen“ — vidare för religionen och för människans
moraliska bildning. Men — och detta riktar sig mot
nyromantiken — Geijer erinrar ock om, att inbillningskraften
icke får komma till envälde, om harmonien skall bevaras.
“Förstånd utan inbillningskraft är platthet“, men
“inbillningskraft utan förstånd är svärmeri“.
Denna uppsats — skriven så till sägandes utan
andhämtning på ett par veckor — är obestridligen hans
yppersta ungdomsskrift, och den fart, varmed den är
författad, avväpnade den obenägenhet åtskilliga inom
Svenska Akademien måste känt mot att prisbelöna en ur
upplysningssynpunkt så kättersk apologi för fantasien. “Till
akademiens dom hör icke avgörandet av filosofiska tvister
och meningar“, yttrade, högsinnat som alltid,
upplysningsfilosofen par préférence — Rosenstein.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
