Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundrafyrtiotalets svenska lyrik. Studentsångare och frihetsskalder - Studentpolitik och skandinavism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Adertonhuncirafyrtiotalets svenska lyrik.
Studentsångare och frihetsskalder.
Mot 1840-talets slut glesnar det allt mera på den svenska
parnassens topp. Redan 1820-talet hade ju sett de båda
enslingarne Stagnelius och Vitalis gå bort. Aret 1839
skördade Ling, Wallin och Nicander; 1846 blev det kungs-
sorg efter Tegnér; nästa år följde honom Geijer och hans
gode vän Brinkman.
Av alla de stora skalderna från seklets början var endast
Atterbom kvar, men han ägnade sig nu mest åt litteratur-
historien och upptog först de sista åren före sin 1855 in-
träffade död ånyo sitt skaldskap.
Hovmarskalken von Beskow gjorde nu les honneurs på
den akademiska poesiens vägnar, en urban, i det stora
hela litterärt fördomsfri och välvillig målsman för Gustav
den tredjes vittra areopag. Befattningen som “poeta lau-
reatus“ överlät han dock allt mer åt Bottiger, Tegnérs
måg, som efterträdde sin svärfar i akademien.
Under tiden växte det upp ett annat släkte av lyriker,
fyllda av en helt ny anda: 1840-talets frihetsidéers.
Detta skede är företrädesvis studentidealismens tide-
varv. Studenten skjuter sig fram i förgrunden; politiken
blir till ej ringa del studentpolitik. “Herrer vi ere i Aan-
dernes Rige“, heter det i Christian Winthers Studentervise,
och hans landsmän Ploug och Hostrup variera i sina stu-
dentsånger samma tema. I Finland låter Topelius studen-
Student-
politik och
skandi-
navism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
