Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viktor Rydberg, signaturerna, Snoilsky, Wirsén - Snoilsky - Bäckström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
âî,3
taffeln och gör tillämpning på sitt eget skaldskap, som han
önskade måtte kunna skänka dikten “den enkla form, som
tusenden förstå“ — redan denna dikt fylles av en demo-
kratisk känsla. Men än tydligare framlyser den i dikter
som Den tjenande brodern, där han manar de högre sam-
hällslagren att slå bryggan till arbetaren genom sympati
och kärlek, eller Afrodite och Sliparen, där han
symboliserar det aristokratiska fåtalets skönhetsliv i mot-
sats till plebejens jättekraft och manar det förra att
“vrida dolken ur broderns hand“. Tillsammans med vissa
av Rydbergs och Bååths dikter utgöra dessa och snarlik-
nande poesier av Snoilsky det vackraste utslaget av 1880-
talets socialpoetiska altruism hos oss; de voro för visso
sprungna ur en ärligt tillkämpad övertygelse hos den aristo-
kratiske diktaren. I den omstridda Poesiens vandring-
gav han uttryck åt en viss smärta över, att poesien icke
mäktade inlösa de krav, som tidens oroliga sociala för-
hållanden uppställde, utan blott kunde “bringa blommor"
till nödens hålor. Och själv kände han — som redan
antytt — saknad över att icke kunna giva något sant
folkligt i sin diktning, men spådde, att snart den tiden
skulle komma, då folkets sångmö uppenbarade sig som “en
majbrud på sin bröllopsdag“.
Snoilsky stod — liksom andra realistiska diktare som
Strandberg och Sturzen-Becker — främmande till vår ny-
romantiska diktning, framför allt till dess mystik; däremot
kände och erkände han sin släktskap med gustavianerna,
enkanneligen fru Lenngren. Hans diktning är, som han
själv uttalat det, ganska bunden till konkreta bilder, men
det, som kännetecknar honom, är den utomordentligt rika
symboliken i denna bildlyrik, som i synnerhet gör sig
gällande i hans diktning efter 1879, då hans känsla för-
djupas och han får ett allt starkare sinne för den poetiska
symbolen. En alldeles särskild omsorg ägnade han den
poetiska tekniken.
Av Namnlösa Sällskapets diktare gjorde Edvard Bäck-
ström sig tidigast känd som lyriker och har skapat utsökta
Elegier, men slog sig snart på dramatiken. Han har
skrivit ett populärt lustspel Evas systrar och några
Sveriges litteratur III. 18
Bäck-
ström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
