Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 32. Den 7 Maj 1905 - Ryssland just nu. X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSSLAND JUST NU.
FRÅN HVAR 8 DAGS UTSÄNDE KORRESPONDENT.
X.
En af mina polska
bekanta låter mig
förstå, att jag råkade ut
för en polisspion, när
jag träffade samman
med denne något
besynnerlige privatdocent, helt tillfälligt,
en afton på Café
Bristol. Det förefaller
mig nu inte vidare
troligt, ty en
polisspion skulle
förmodligen inte varit road
att tala om konsten
och dess väsen och
inte druckit så många
små glas starkt polskt
brännvin, att han till
sist stört den vackra
redan i sina tankar.
Jag håller fortfarande
på att det var en i
verklig privatdocent,
visserligen litet på dekis och utan större framtid på
vetenskapens fält. Min skeptiske vän har en uppjagad
fantasi och tror hvarje morgon, att han skall komma
att tillbringa nästa natt på Alexanderscitadellet.
När vi druckit vårt kaffe, begärde privatdocenten
"Times" och slutade att tala om konstens väsen.
Censuren hade som vanligt smetat öfver några allt för
sannfärdiga uttalanden i världsbladet, och dessa svarta
fläckar ägnade docenten en spänd uppmärksamhet.
— De har "gjort kaviar" af den här biten,
därför att den behandlar storfurstekotteriet, sade han
plötsligt. Det står någonting om att storfurstarna med den
saligen afsomnade Sergeij i spetsen sugit ut landet
och roat sig med försnillade medel. Skall nu det vara
en hemlighet! Censorn måtte ha varit tveksam, han
har inte suddat öfver ordentligt!
Och docenten befattade sig inte vidare med
"Times", utan öfvergick till tidningen "Rous", och dess
artiklar i polska frågan.
— Det här är den enda ryska tidning, som läses
i Polen, fortfor han, den läses kanske än mer nu,
sedan den förbjudits sälja lösnummer. Och herr
Suvo-rin junior förtjänar verkligen pris för sitt frisinnne, i
synnerhet om man betänker, hvilken pappa han har
olyckan att äga. Ni ser, att han har en särskild
afdelning, där han låter de undertryckta folkslagen klaga
och söka rättelse i missförhållandena. Ena dagen
skrifver en armenier om sitt folks martyrium, andra dagen
en estländare eller en baltisk tysk, emellanåt också
en polack.
— Sienkiewicz tog ju för en tid sedan till orda
i skolfrågan.
— Det var ju mycket sant, det han skref, och
det var ju roligt, att han öfvervunnit sin tvekan att
tala högt. Nu innebär det ju förstås inte längre
någon större risk. Om ändå Sienkiewicz ville för alltid
öfvergå från de där gamla tiderna, som han skrifvit
så tjocka böcker om, till något modärnare! Öfver
"Korsriddarna" kan man möjligen somna, men när
man läser hans tidigare noveller, gläds man att vara
landsman till en så stor konstnär.
— Men censuren! Det är ju mindre farligt att
skrifva om Chmelnitskijs kosacker än om,
Maximo-vitjs! Och Sienkiewicz har ju själf talat om, hur han
måste förlägga handlingen till Posen, när han här i
Warszawa ville trycka sin novell om den polske
skollärarens lidandes historia.
WARSCHAU: Marszalkowskagatan.
KliM: Bengt Süftxreparre.
Vi lämnade litteraturen och kommo åter in på
politiken. Jag frågade honom, om orosrörelsen innerst
varit social eller nationell, och herr docenten svarade,
sedan han druckit ut sitt lilla brännvinsglas.
— Den har alltigenom varit nationell eller rättare
sagdt politisk, men för att samla massorna har man
måst först af allt affichera om sociala reformer. Ni
kan lita på hvad jag säger! Jag har varit en af
huf-vudagitatorerna och märkvärdig, att jag inte redan
sitter på citadellet. En gång under värsta orostiden
var jag visserligen illa ute. Kosackerna kommo med
fällda lansar, och en af dem sprättade upp hela sidan
på mig. Det var min lycka, efter hvad läkaren påstod,
att lansen var skarp som en nål, så att såret vardt
jämförelsevis lindrigt. Den som hade slipat lansen,
har allt gjort den polska saken en god tjänst.
Herr docenten var så rörd öfver att på detta
underbara sätt ha blifvit bevarad åt vetenskapen och
politiken, att hans ögon blefvo något immiga och hans
röst en smula osäker. När jag kort därpå skildes från
honom, kunde jag icke undgå att göra den
reflektio-nen, att om hufvudagitatorn i Warszawa, såg så ut,
måtte statsordningen stå på tämligen säkra fötter i
[-Weichselpro-vinsen.-]
{+Weichselpro-
vinsen.+} Det
är emellertid
inte polisens
mening. Den
far alltjämt
fram med
häktningar,
interneringar, [-husundersökningar-]
{+husundersök-
ningar+} och
visitationen
Emellanåt kan
den få
underliga fiskar i
sina notvarp.
En god tid
har förflutit,
sedan det
stora tumultet
ägde rum i
Warszawa,
men ännu
lefver staden i
Efter fotografi. Kliehf ■ Bengt Silfversparre
GENRAL TIERTKOV, Warschaus nyligen
afgångne generalguvernör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
