Hvarför och derför / 32 (1868) Author: Otto Eduard Vincent Ule Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fasta kroppars jemnvigt och rörelse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 14.

Derför att vindstöten (fe), då den snedt träffar
segelytan, liksom sönderdelas i två olika krafter, af
hvilka den ena (eh) verkar längs efter seglets yta,
och följaktligen icke gör någon nytta, den andra åter
(eg) träffar seglet lodrätt, och gör följaktligen verkan.
Till följd af seglets skefva ställning kan likväl denna
senare kraft (eg eller me) icke utöfva sin fulla verkan
på skeppets rörelse, utan sönderdelas åter, så att säga,
i två sidokrafter, af hvilka den ena (ei) framdrifver
skeppet i kölens riktning, den andra (ek) drifver det åt sidan.
Som nu skeppet är så bygdt, att det i riktning af framstammen
röner ett så ringa motstånd som möjligt af vattnet, men i
riktningen åt sidan ett så stort motstånd som möjligt, och
som styret tvingar skeppsskrofvet att bibehålla riktningen framåt,
så följer skeppet vindens stöt framåt så fullständigt som
möjligt, men stöten åt sidan blott i ringa grad.

Hvarför stiger en pappersdrake i höjden, då en gosse
på en tråd drager den mot vinden, ehuru den likväl såsom en
tung kropp borde falla?

Derför att, ehuru äfven i detta fall vindstöten,
till följd af drakens sneda ställning, sönderdelas och blott
med en del af sin kraft kan verka i en mot drakens yta lodrät
riktning, frambringar dock denna del af stöten en mot trådens
riktning uppåt sträfvande rörelse.

Hvarför kan en pålassare förmedelst en källarstege
uppdraga på en vagn ett tungt fat, hvilket han på ett annat
sätt icke skulle vara i stånd och lyfta?

Fig. 15.

Derför att en kropps benägenhet att falla utefter ett
lutande plan, sådant som källarstegen, icke motsvarar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>