Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkvandringstiden - Eggjum-stenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifrån flyttad runsten, å vilken en ryttare är avbildad, och inskriften
är: Frawaradar ana haha is slaginar, som troligen bör översättas:
»Frawaradar är överfallen och dräpt bakifrån.» Med all sannolikhet
är stenen icke blott en minnessten, utan tillika avsedd att genom
runmagien utkräva hämnd på dråparen. Därpå syftar nog hästen.
Då Egill Skallagrimsson diktade en besvärjelsesång mot Erik Blod-
yx, »tog han ett hästhuvud och satte upp på stången. Därpå fram-
sade han en besvärjelse och yttrade: här sätter jag upp nidstång
mot konung Erik och drottning Gunhild — med dessa ord vände
han hästhuvudet mot land — jag vänder detta nid mot de land-
vättar, som bebo detta land, så att de alla skola fara vilse och
ingen nå eller finna sin bostad, förrän de drivit Erik och Gunhild
ut av landet». Vid dylik magi, riktad niot en viss person, tyckes
hästen hava spelat en stor roll. Runorna på Eggjum-stenen äro
ramade kring en häst, och en häst finnes även på Roes-stenen på
Gotland, där dess uppgift antagligen är att bringa de magiska ru-
norna till den man, som de skulle träffa.
Några runstenar i Lister — sannolikt erulernas hem i Sydsverige
- visa än tydligare denna runmagi. På Björketorpstenen står
Uparaba sba. Haidruno ronufalahak hadera ginarunar arageu haera-
malausr utiar weladaude sar pat barutr, som von Friesen översätter:
»Olycksbringande förutsägelse. Detta är runornas hemliga innebörd.
Jag inlade här kraftrunor, obekymrad om ondskefull trolldom.
Landsflyktig ligger den död genom magisk konst, som förstör
denna minnesvård.» En annan sten, Gummarpstenen, hade inskriften:
Hapuwolafar staba pria sate P, F, F = »Haßuwolafar ristade dessa
tre stavar F. F. F.» Men runan »F» (= boskap, egendom) beteck-
nade »rikedom», och antagligen var syftet att skänka trakten eller
ristaren denna rikedom. Början av inskriften å den tredje stenen,
vid Stentoften, är mera omtvistad, men slutet lyder i översättning:
»Detta är runornas hemlighet. Här dolde jag kraftrunor, obekym-
rad om arg trolldom. Den, som förstör denna vård, skall dö genom
magisk konst».
Det är överhuvud denna bakgrund, man har, då man skall bilda
sig en föreställning om folkvandringstidens diktkonst.
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
